Listen Now

Ny metod att mäta ljusmiljöer visar vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter. En ny metod att mäta ljusmiljöer har utvecklats för att imitera ljuset från en skymning i en tallskog eller en soluppgång på savannen. Målet är att bättre kunna studera hur ljus styr oss till olika beteende, både djur och människor. Vi hör också med sömnforskaren hur den som har svårt att sova ljusa, varma sommarnätter ska göra. Och så om midsommarvädret verkligen är ostadigare än övrigt sommarväder. Dessutom om hur det går till rent fysiologiskt när växter vänder sig mot ljuset. Podden är en repris från 25 juni 2021. Programledare Lena Nordlund Producent Björn GunérLjudtekniker Nisse Lundin

Det ser ut att bli fler kärnvapen i världen. Samtidigt som avtal sluts och uttalanden görs om att kärnvapen måste undvikas. Krig och vapenskrammel kan man tycka att man fått nog av den här våren med Rysslands invasion av Ukraina. Nu verkar också trenden av minskade kärnvapen i världen brytas. Antalet kärnstridsspetsar kommer troligen att öka de närmaste 10 åren, enligt en ny rapport från det internationella fredsforskningsinstitutet, Sipri. Och risken finns att vi städar bort boplatser åt djur och insekter i vår nitiska städariver. Dessutom ska vi prata om kärleksnatten längs havets stränder under tisdagens fullmåne var det dags för Östersjöns blåstång att föröka sig.

Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän. I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen. De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna. I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nya mumiefynd har gjorts i Saqqara, Egypten. Med sig tros de döda ha fått en instruktion om hur man tar sig fram i dödsriket. De dödas bok. Samtidigt tycks något ha gått fel i vår nutida, västerländska inställning till döden, anser Lancetkommissionen. Döden måste tas tillbaka in i livet, menar de.   Och tanken på barnbarnen eller Kebnekaises smältande topp vad får oss att vakna i klimatfrågan? Miljömötet 50+ har inletts i Stockholm. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Lena Nordlund från SR:s Vetenskapsredaktion, Sara Heyman, Global Hälsokorrespondent. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Apkoppor klassas som allmänfarlig sjukdom och den sprider sig i Europa. Med coronapandemin i färskt minne ser vi lätt farorna med nya sjukdomsutbrott men finns det risk för att vi ropar varg? I Indien har det på sistone varit så hett att fåglar kollapsar mitt i flykten och faller till marken och redan nu kommer forskningen som räknar ut i vilken mån det kan koppas till klimatförändringen. Hur har vetenskapen blivit så snabb på att göra sambanden? Och hur pass tillförlitlig är forskning som bygger på sannolikheter? Och så ska det handla om myror som överträffar hundar i alla fall när det gäller att sniffa sig till cancer. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Sara Sällström, Vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Globala klimatkorrespondent. Poddledare: Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

För första gången har en bild tagits av det svarta hålet i mitten Vintergatan, vår egen galax. Radioteleskop har tagit bilden och gjort om ljuset till synliga frekvenser så vad berättar bilden egentligen? Svarta hål är en utmärkt experimentverkstad för krocken mellan kvantmekaniken och Einsteins relativitetsteori. Fysikerna hoppas att mer kunskap om de svarta hålen - och dit hör den nya bilden av vårt eget svarta hål -  ska jämka samman de paradoxer som finns i fysiken och ge oss en överhängande teori som kan förklara allt i universum. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

De så kallade evighetskemikalierna PFAS kopplas till försämrat immunförsvar hos barn och är hormonstörande ämnen. I Danmark har man dragit öronen åt sig efter en giftskandal och drastiskt sänkt gränsvärdet för dessa ämnen. Men svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Nu vill Livsmedelsverket drastiskt sänka gränsvärdet för PFAS-kemikalier, som har använts bland annat för sina vatten- och fettavstötande egenskaper - i allt från kläder och elektronik, till brandskum. Vi har vetat i över 20 år att PFAS-ämnena är giftiga. Varför har det tagit sån tid att göra något åt dem?PFAS-kemikalierna börjar ta plats som en av de stora miljögiftskandalerna i historien, menar experter. I podden hörs: Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck, Vetenskapsredaktionen, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och skribent. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden. ISS har kallats för ett fredsprojekt och har i mångt och mycket varit ett lyckat internationellt samarbete mellan en rad olika länder. Där har astronauterna varit försökskaniner för forskning på hur människan reagerar på längre tid i rymdens tyngdlöshet, för att bättre förstå hur livet på till exempel en månbas skulle gestalta sig - eller på en resa till Mars. Verksamheten på rymdstationen har genomsyrats av tanken om utforskning för mänsklighetens bästa - inte olika nationers bästa. Kanske är det på väg att ändras nu. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Camilla Widebeck från SR:s vetenskapsredaktion. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nu inleds rättegången mot kirurgen Paolo Macchiarini som opererade in konstgjorda luftstrupar på patienter. Något som ledde till svåra skador och lidande, menar åklagaren. Det handlar om tre fall, samtliga som opererades med syntetiska luftstrupar på Karolinska Universitetssjukhuset och som sedan dog. Åtalspunkten är grov misshandel. Den förste patienten var Andemariam Beyene, en 36-årig eritreansk forskare bosatt på Island, som hade cancer i strupen. Han opererades i juni 2011 och lyftes fram på presskonferenser där operationen beskrevs i positiva ordalag. Men han fick väldiga problem med sin plaststrupe och en mängd komplikationer. Han dog 2014.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsjournalisten Lena Nordlund som följde Macchiarini-skandalen när den briserade. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Återigen lyfts oron för säkerheten vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna. De ryska styrkornas framfart vid Tjernobyl och Zaporizjzja har väckt frågor om den ryska strategin och risken för olyckor som ett strömavbrott. Kärnkraftsanläggningarna i Tjernobyl och Zaporizjzja var tidiga mål för den ryska invasionen. Olena Pareniuk, strålningsbiolog vid Ukrainas Vetenskapsakademi berättar om pressen på den ukrainska personalen och inte minst om sina reaktioner när hon såg filmupptagningar från de ryska styrkornas framfart vid anläggningarna. I podden hörs: Annika Östman, Björn Gunér, Sara Sällström från Sveriges radios Vetenskapsredaktion. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Kinas affärscentrum Shanghai har stängts ner. Nu kämpar Kina med sitt största utbrott av covid-19 hittills - trots sin nolltolerans-strategi, eller kanske på grund av den. I Shanghai har restriktionerna lett till brist på livsmedel. Barn har separeras från sina föräldrar för att sättas i särskilda karantänsavdelningar där vuxna i skyddsdräkter tar hand om dem. Hur långt kan den kinesiska befolkningen pressas för att upprätthålla nolltoleransen? Här hemma står folk inför att ta fjärde vaccinsprutan. Många undrar om värdet av att vaccinera sig ytterligare en gång, när de uppfattar smittan som mildare. Samtidigt lär oss forskningen allt mer om hur viruset verkar. Men det finns etiska frågor när det gäller studier där man medvetet spruta in viruset i försökspersoner. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sverige radios vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter för Vetenskapsradion Hälsa, och Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter för Sveriges radio Klotet. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Att skapa starkare muskler eller ge möjligheten att få egna barn åt någon som det varit omöjligt för. Det låter som ett påsk-mirakel, men genredigering kan göra det möjligt. Nu höjs ett varningens finger för riskerna med att ändra i människans gener. Som att tekniken hamnar i fel händer. Hur långt kan generna manipuleras för att förbättra människans egenskaper och skydda oss mot sjukdomar? Och var ska vi själva sätta gränsen? Statens medicinsk-etiska råd har gjort en rapport som pekar på att vi måste ha tydliga regler för hur den här tekniken ska kunna användas, annars riskerar själva bilden av vad en människa är att rubbas. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter, Daniel Värjö, reporter på SR Klotet Poddledare: Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Deep fake-videon när Ukrainas president kapitulerar är som ett aprilskämt, men med gravallvarliga konsekvenser. Tekniken att lägga ord och handlingar i mun på falska kopior av människor sätter vår tilltro till verkligheten i gungning. Kring första april är det många medier som brukar smyga in ett aprilskämt i sin rapportering, något som börjat kännas allt svårare att göra med tanke på beskyllningar om fejkade nyheter de senaste åren. Och inte minst nu under det propagandakrig som går hand i hand med Rysslands invasion av Ukraina. När Ukrainas President Volodymyr Zelensky kapitulerade i en så kallad Deep Fake-video som nyligen dök upp på nätet, kändes den potentiella skadligheten med den här tekniken påtaglig. Det retoriska kriget som följer Ukrainakrisen handlar också om terrorbalansen i vapenanvändningen. Hotet om biologiska vapen ställer USA mot Ryssland, två länder som har en historia av att utveckla biologiska stridsmedel. I podden hörs: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Annika Östman, medicinreporter, Ulla de Verdier, programledare för Odla med P1. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Om vi ska klara energiförsörjning i Europa utan rysk olja och gas krävs drastiska åtgärder. Europa betalar miljardbelopp till Ryssland varje dag för gasen, mest sårbart är Tyskland som genom sin energiomställning gjort sig beroende av rysk gas. Temperatursänkningar i offentliga byggnader, sänkning av hastighet när vi kör, och kanske återuppliva kärnkraft som varit på väg att läggas ner. Nu haglar förslagen på hur beroendet av rysk energi ska brytas. Energikriser har vi haft förut, och efter 70-talets oljekris rustade Sverige om på ett grundläggande sätt. Något som ledde till att vi jämförelsevis står bättre rustade i dagens kris än många andra länder. Det har också spelat roll för den svenska omställningen till hållbara energislag. Rättelse: James Webb-teleskopet har kostat 10 miljarder dollar att utveckla. Inte kronor. I podden hörs: Camilla Widebeck och Sara Sällström från vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Växtforskaren Olesya Bezsmertna hör explosioner från hemmet i Kiev. Andriy Novikov är i Lviv och försöker rädda samlingarna på Naturhistoriska museet. Men hur har det gått för kollegan Oleh Prylutskyi som flydde Charkiv? Dessutom om Ukrainakrigets fortsatta globala verkningar: Ryssland står för en stor del av världsmarknaden när det gäller kritiska metaller som vanadin och skandium. Och i Ukraina finns hälften av världens produktion av neon, bland annat en stor anläggning i Mariupol. Neonlasrar behövs för framställning av mikrochip. Det kan ställa till stora problem när lagret tar slut,  kanske redan i april. I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Sällström och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen, SR. Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

USA stoppar oljeimport från Ryssland och EU-kommissionen lyfter ett paket för att skynda på strypningen av rysk gas. Rysslands krig kan leda till att Europa snabbare bryter beroendet av fossil energi. Ukraina är ett land myllrande av biologisk mångfald och vidsträckta fält av bördig jordbruksmark, men har också stora lager av sällsynta jordartsmetaller. Nu hotas mångfalden och produktionen bromsas. Vad leder det till?  I podden hörs Vetenskapsredaktionens Camilla Widebeck och Gustaf Klarin, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter på SR Klotet. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Rysslands invasion av Ukraina tycks gå långsammare än man trott. Rädslan för värre vapenteknologi hägrar. Samtidigt kommer FN med sin stora klimatrapport. Vad händer när en kris överskuggar en annan? Förberedande cyberattacker har pågått i flera år för att bereda väg för den ryska invasionen av Ukraina. På samma sätt har Vladimir Putin bearbetat sitt folk med en egen historieskrivning som ska stärka hans argument för att invadera ett grannland.Putins syn på territorium och natur kan härledas till sovjetiska idéer om naturens värde i maktens tjänst. Naturförstörelse har följt hand i hand med den ryska historien. Kriget har också satt fokus på energifrågan, i Ryssland, Ukraina och Europa. När vi är så beroende av varandra hur kan ett krig ens bli möjligt? FN:s klimatpanel släppte samtidigt sin stora rapport om konsekvenserna av klimatförändringen och vikten av att agera snabbt med anpassningar och bevarande av mångfalden av liv på planeten. I podden hörs: Camilla Widebeck och Björn Gunér från Vetenskapsredaktionen, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nästan alla gravida i Kina, Vietnam och Storbritannien exponeras för aggressiva marknadsmetoder från mjölkersättningsföretag ett brott mot reglerna efter de stora skandalerna kring mjölkersättning. Metoderna inkluderar gratisprover till nyblivna mammor, och till och med att marknadsförarna själva infiltrerat mammagrupper på sociala medier och försökt påverka dem att köpa produkten. Sjukvårdspersonal är också en måltavla. De får presenter, anslag till forskning, till och med provision på försäljning. Vilket också är brott mot hur kampanjer för mjölkersättningsprodukter får bedrivas. Detta från en industri som omsätter cirka 500 miljarder kronor årligen. Över 800 000 fall av spädbarndöd kan undvikas om barnet börjar ammas inom en timme efter födseln. Amning stärker också immunförsvaret, vanliga barnsjukdomar går ner. Mödrarna får dessutom bättre skydd mot bröstcancer. I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Heyman, SR:s Globala hälsokorrespondent, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Forskarliv. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Rasbiologiska institutet i Uppsala öppnades för 100 år sedan och kastar ännu en lång skugga. Övergreppen mot samerna och influensen på nazisterna som de svenska rasbiologerna stod för lever fortfarande i minnet. Idéerna sträcker sig också in i våra dagar. Inom genetiken finns forskare som till exempel intresserar sig för att jämföra folkgrupper och gör genetiska kopplingar mellan folkgrupp och utbildningsnivå. Som man frågar, får man svar. I det uttrycket ligger en betoning på hur viktig den vetenskapliga frågan är. Att innan man frågar, tänka: Vilka vetenskapliga frågor är relevanta?. Pseudovetenskapen har inte så lite gemensamt med konspirationstänkandets idévärld. Man säger att man bara ställer obekväma frågor. Men frågorna är oftast valda för att passa ett förutbestämt svar. Och man har valt bort frågor som pekar åt ett annat håll än vad det förutbestämda svaret är. Dessutom har frågorna inte testats för relevans gentemot andra frågor. Vi hör också om Barroso, Portugal där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester. Vi diskuterar självlysande fiskar, och behandlingsmetoder mot panikångest som fungerar men på lite olika sätt. I podden hörs: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Thomas Heldmark, reporter. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Oron för rysk invasion i Ukraina ger amerikanska motreaktioner som sätter Tysklands energipolitik i kläm. Dessutom påverkas Sveriges elmarknad av de stora geopolitiska händelserna. För att slippa översvämningar som den i Gävleborg och den i Tyskland förra året, måste vi anpassa vårt samhällsbygge på en gång. Det menar Nationella expertrådet för klimatanpassning, som kom med sin första rapport nu i veckan.Sedan handlar podden om vår längtan efter husdjur under pandemin. Den har fått hundsmugglingen att öka - med risk för att sjukdomar överförs från djur till människa. En sjukdom med 100 procents dödlighet gör det viktigt att ha koll på hälsan hos hunden du köper. MEDVERKANDE: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios Globala hälsokorrespondent, Marcus Hansson, frilansreporter och Tysklandskännare. Producenter Björn Gunér, Peter Normark, Camilla Widebeck