Listen Now

I veckans avsnitt handlar det om vårdikter. Varför är våren perfekt att dikta om? Vi fyller studion med lyssnarnas önskedikter och författarna Ida Linde och Daniel Sjölin har med sig egna favoriter. De senaste veckorna har lyssnarna skickat in sina favoritvårdikter. Några av dem läser vi i Lundströms Bokradio. Våren som tema återfinns på många olika håll i klassikerpoesin. Hur ser det ut hos nutida poeter? Ida Linde och Daniel Sjölin har botaniserat bland både gamla och nya vårdikter och samtalar om sin inställning till våren. Plötsligt så kommer den här brutala kraften i naturen. Man kan få ångest för mindre om man inte ställer sig upp och går med, säger Daniel Sjölin. När jag började läsa dessa vårdikter slog det mig att jag alltid trott att hösten är början. Men det är så klart på våren allt är nytt, säger Ida Linde.   Vårdikter i programmet: Vårkväll, Sonja Åkesson. Snödroppar, Louise Glück. Blåsipporna, Tomas Tranströmer. Vor, vor! Steinn Steinarr. Spring Wedding, Richie Hofmann (Vårbröllop, övers Ida Linde). Ja visst gör det ont, Karin Boye. Efter en svår vinter, Gunnar Ekelöf. Promenad i naturen, Elmer Diktonius. Den första kärleken, Johann Wolfgang von Goethe. En liten elefant ..., ur Fång-lada, Madeleine Gustafsson. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Andreas Magnell och Fredrik Wadström

I Lundströms Bokradio möter ni Jamaica Kincaid, en av litteraturens stora stjärnor. Världen över älskas hennes böcker om familj, ursprung, mödrar och döttrar i kolonialismens skugga. Marie Lundström besökte 2019 Jamaica Kincaid, författare till böcker som "Lucy", "Annie John" och "Min bror", i hennes hem i Vermont, i nordöstra USA. Det blev ett möte i författarens egen trädgård, som hon själv menar är en av de viktigaste platserna för hennes skrivande och fantasi.Jamaica Kincaid är aktuell på svenska med "Bland blommor" och kommande vecka gästar hon Littfest i Umeå. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Andreas Magnell och Fredrik Wadström

Börje Salmings död i nervsjukdomen ALS berörde hela svenska folket. Veckans avsnitt av Lundströms Bokradio handlar om Börje Salming och den första boken som skrevs om honom: "Blod, svett och hockey". Boken "Blod, svett och hockey" kom 1991 och har kommit att bli en slags kultklassiker. Det var första gången Börje Salming berättade om sitt liv och sina många framgångsrika proffsår i NHL. Han hade vid den tiden precis flyttat tillbaka till Sverige med fru och barn för att starta en ny tillvaro efter karriären. Boken skrev han ihop med en ung journalist från Umeå. Hör frilansjournalisten Gerhard Karlsson, författaren Tom Malmquist och brodern Stig Salming om Börje Salming, sportbiografin "Blod, svett och hockey" och saknaden efter honom.Börje Salming dog den 24 november 2022. Han blev 71 år. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Andreas Magnell och Fredrik Wadström

När vi ska minnas någon som dött och skriva tidningens runa finns det tydliga regler. Men hur summerar vi en människas liv på några få rader? I Lundströms Bokradio hör ni poeten Göran Greider och författaren Elaf Ali om dagstidningens minnesord. Vad går att fånga i en sån kort text? Vad är viktigt att få med av ett liv när man skriver ett minnesord?I Dagens Nyheter får inte texten om den avlidne vara längre än 2000 tecken. I Svenska Dagbladet uppmanas författaren att vara så objektiv som möjligt, man ska undvika superlativer och istället beskriva personens gärning. I programmet hör ni även musikern och konstnären Isak Sundström, som läst och samlat in dagstidningarnas runor från hela Sverige och använt dem som arbetsmaterial för sin diktsamling: "Vi är många som har berörts i djupet av våra hjärtan". Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Andreas Magnell och Nina Asarnoj

I Lundströms Bokradio läser vi Cormac McCarthys nya romaner Passageraren och Stella Maris som nu kommer i en volym på svenska. Det är hela sexton år sedan han kom ut med en bok. Cormac McCarthy är nobelpristippad amerikansk mästare, född 1933. Författare till böcker som No Country For Old Men och Vägen som båda blivit film. Han är särskilt känd för sina amerikanska ödsliga miljöer, berättelsernas ensamvargar och förmågan att skriva fram en hel värld för oss läsare att stiga in i. Lyssna på bokcirkeln med författarna Åsa Avdic och Jesper Högström! Lundströms Bokradio tar oss an båda hans nya romaner på sammanlagt 678 sidor. "Passageraren" och "Stella Maris" av Cormac McCarthy är översatta till svenska av Niclas Hval. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Andreas Magnell och Fredrik Wadström

Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten har plötsligt blivit uppmärksammad igen, 30 år efter att den kom ut första gången. Det är den framgångsrika tv-serien efter boken som gjort många nyfikna. I Lundströms Bokradio hör ni skådespelaren Marie Göranzon och komikern och skådespelaren Olof Wretling i den bokcirkel vi gjorde för ett par år sedan om romanen: Hur läser de "Händelser vid vatten"? Det blev tre program då 2020, men nu får vi höra en ny kortare version. Kerstins Ekmans "Händelser vid vatten" blev när den kom snabbt en av de böcker som sålde mest i Sverige. Den vann både Nordiska rådets litteraturpris och Augustpriset och är översatt till flera språk. Romanen utspelar sig i det lilla jämtländska samhället Svartvattnet, och rör sig i två olika tidsplan, dels 1991 som är bokens nutid, och dels tidigt 1970-tal. I handlingens centrum finns ett ouppklarat mord på några campande turister vid en vid en å långt in i skogen. Ni kan helt lugnt lyssna klart: vi kommer inte avslöja hur boken slutar. Vill ni höra hela bokcirkeln finns samtliga tre delar på SR Play. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Andreas Magnell och Fredrik Wadström

I Lundströms vårpremiär dyker vi ner i Julie Otsukas senaste roman "Simmarna". Hör Therese Alshammar och Leif Andrée ta sig an romanen om minnen, glömska och simhallens magi. Julie Otsuka fick ett genombrott med romanen "Vi kom över havet" som kom på svenska 2012. Hon är född i Kalifornien 1962, i en familj med japanska rötter. När Marie Lundström träffade henne 2015, hade Julie Otsuka redan börjat skriva på "Simmarna". Boken har en självbiografisk botten, och handlar delvis om en mamma som blir allt mer dement. En bit in i romanarbetet gick mamman bort efter en lång tids sjukdom, berättar hon i en ny intervju i Lundströms. Skrivandet blev ett sätt för mig att hålla henne vid liv. När jag skrev om henne fick jag syn på henne på ett sätt jag aldrig fick medan hon levde, säger hon. Romanen kretsar kring temat om vad som blir kvar av en människa när minnena sviker. Även simning och simhallen har en central plats. Mamma Alice är en van motionssimmare, och konsten att simma lever kvar i henne långt in i demensen. Hon beskriver det så fint, känslan av att få komma i rörelse och ner i vattnet, säger Therese Alshammar, en av Sveriges främsta simmare genom tiderna. Skådespelaren Leif Andrée har även han ett förflutet som elitsatsande simmare i ungdomen. Känslan av komma in i en simhall med den doften och akustiken är magisk, säger han. "Simmarna" av Julie Otsuka är översatt till svenska av Helena Fagertun. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Andreas Magnell och Nina Asarnoj

I Lundströms Bokradio special möter ni den rysk-amerikanska författaren Masha Gessen i en lång och exklusiv intervju. Det är Fredrik Wadström som träffar författaren vars Putinbiografi "Mannen utan ansikte" nu finns i svensk nyutgåva. Masha Gessens biografi "Mannen utan ansikte", om den ryske presidenten Vladimir Putin, har sedan den gavs ut 2012 kommit i ständigt nya utgåvor och med nya för- och efterord. För tio år sedan var det många som kallade mig hysterisk. Jag brukar säga att den nya utgåvan är min tioårsjubilerande "vad var det jag sa"-upplaga. Gessen har ägnat många år åt att skriva om Vladimir Putin och en sak som hen inte tvekat om är att Putin en dag skulle starta ett stort krig. Den logiska slutpunkten av hans politik har hela tiden varit ett krig, även om det var omöjligt att säga när det skulle inträffa. Det var uppenbart, bara han kunde hålla sig kvar vid makten tillräckligt länge. Det är Fredrik Wadström som träffar Masha Gessen i en lång och exklusiv intervju. När den ryska invasionen av Ukraina inleddes rapporterade hen från ett Moskva där livet pågick som om inget hänt. Sedan dess har hen bevakat kriget från både rysk och ukrainsk horisont. "Mannen utan ansikte" av Masha Gessen är översatt till svenska av Nille Lindgren. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Andreas Magnell och Fredrik Wadström

Sju diktsamlingar hann hon med, den amerikanska poeten Anne Sexton. Hon kallades för bekännelsepoet och sa själv att hon var den enda bekännelsepoeten. Katarina Wikars träffar Jenny Tunedal, en av översättarna till samlingsvolymen "Sanningen de döda vet". (Sändes första gången 31 oktober 2015) Radioproducenten Katarina Wikars ögon glöder när hon talar om sin nyförälskelse i den amerikanska poeten Anne Sexton. Född 1928 i Newton, Massachussets, död 1974.Välkommen att återhöra eller lära känna Anne Sextons omisskännliga röst, i hennes texter och i hennes egna uppläsningar.En människa som i hela sitt liv brottades med psykisk sjukdom, och fick rådet av sin terapeut att pröva skriva poesi.En poet som ogenerat och gärna skrev om otrohet, droger, mens, abort, incest och onani, men som också hämtade inspiration hos Bröderna Grimm eller Bibeln.Hör hennes svenska översättare Jenny Tunedal, poeten Helena Eriksson och lyrikoraklet Göran Sommardal. Uppläsare är Anne-Li Norberg.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

En stekhet sensommardag på Louisianas litteraturfestival i Danmark träffade Lundströms Bokradio Linn Ullman för att samtala om hennes nya bok. (Sändes första gången 15 oktober 2022.) "Flicka, 1983" är den andra delen i en tänkt trilogi med självbiografisk bakgrund. Romanen "De oroliga" skildrade föräldrarna medan den nya boken har två plan: Ett som utspelar sig 1983 när flickan är sexton och ett som utspelar sig 2019 när författaren är drygt femtio. "Det som händer både 1983 och 2019 alltså flickan och den vuxna kvinnan - det är att båda går vilse", säger Linn Ullmann i Lundströms Bokradio "De far vilse i sinnets och hjärnans irrgångar. Både fysiskt och själsligen.I romanen är det vinter 1983 när en 16-åring flicka följer med en fotograf till Paris, för att han ska ta en bild av henne. En händelse som kommer att påverka hennes liv. När hon som vuxen 2019 går in i en depression kommer händelsen tillbaka i minnet. Flickan i boken är en blandning av fiktion och Linn Ullmanns egen bakgrund."Jag kallar henne Skuggsystern, det är ett du i boken som nog representerar både ångesten, minnet och glömskan och allting. Jag behövde den här dialogen med skuggsystern, det här duet."Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Lundströms Bokradio jubilerar! Vi dukar upp på tu man hand med Leif GW Persson som kommer och bokcirklar om Fritiof Nilsson Piratens "Bock i örtagård". (Sändes första gången 3 september 2022). Lundströms Bokradio firar 10 år, men bjuder bara in en enda gäst för att prata om en enda bok. Låter det lågmält? Nja, nu är det inte vilken gäst som helst. Av alla avsnitt genom åren är "En rolig halvtimme med Leif GW Persson" från 2015 vårt mest efterfrågade. Kanske för att intervjun blev i knasigaste laget? Så knasig att den inte sändes, utan bara har funnits att lyssna på här på SR Play. Marie Lundström passar nu på att fråga Leif GW Persson om han minns vad som hände...Och inte blir det heller ett särskilt lågmält kalas i den litteratur som veckans gäst tar sig an tillsammans med Marie Lundström. Den pass 30 sidor långa öppningen av Fritiof Nilsson Piratens "Bock i örtagård" skildrar ett frosseri på Hotell Horn i Malmö som gått till litteraturhistorien. Men hur står sig resten av boken, och hur står sig Piratens böcker idag, femtio år efter författarens död?Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Välkomna till säsongens sista Lundströms! Man är ju faktiskt fri att fira året som gått redan nu och lite hur man vill. Vad var det som då hände här i studion under 2022? Tillsammans med Lundströms Bokradios producent Daniel Sjölin, summerar Marie Lundström bokåret som gått med utvalda klipp ur samtal och intervjuer.Redan i början av året kom en bok som Marie hade mycket svårt att släppa ifrån sig, varpå författaren bjöds in till studion."Det visste vi inte då", säger Daniel Sjölin. "Men innan året var slut skulle Ia Genberg hålla tacktal på Konserthuset i Stockholm inför Augustprispubliken när hennes roman "Detaljerna" fick priset som årets skönlitterära bok."Under våren skickade också lyssnarna in sina favoritkärleksdikter och så bokcirklade Mark Levengood och Lotta Olsson om Enid Blytons "Fem på rymmarstråt". Fem-böckerna firade nämligen 80 år. "De har varit lika stenhårt kritiserade som de samtidigt varit älskade", säger Marie Lundström. "Min egen favorit i Fem-gänget var alltid hunden Timmy..."Hösten rymde både bokmässan i Göteborg och årets Nobelpris i litteratur. Direkt efter tillkännagivandet klockan ett i Börssalen i Stockholm, sattes författarna Balsam Karam och Jesper Högström att sträckläsa "Omständigheter" av den nykläckta pristagaren Annie Ernaux. Sedan gick de rätt in studion och bokcirklade tillsammans med Marie Lundström."Det var ett experiment", säger Daniel Sjölin. "Det är inte alltid så lätt att tala om en bok man just har tryckt i sig, men det gick ju bra!"Vilken bok från året med Lundströms passar då allra bäst till glögg och barr? Ja, i år är svaret enkelt: Norska Ingvild Rishøis "Stargate"!Det är en berättelse om två flickor och deras pappa som dricker så pass mycket att flickorna får ta över hans jobb som julgransförsäljare. Här skildras både utsatthet men också mänsklig godhet."Nog märks det att Ingvild Rishöi har Astrid Lindgren som förebild", säger Marie Lundström.Tack alla ni som lyssnar!God jul och gott nytt år.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Andreas Magnell och Daniel Sjölin

I veckans Lundströms Bokradio lyxar vi till det med två romanaktuella författare. Khashayar Naderehvandi har skrivit "Hemsökelse" om terapeuten Rakel som blir vittne till något som får henne att totalt tappa fotfästet. I Negar Nasehs roman "En handfull vind" följer vi Minou och hennes son Nima, som från en balkong i Teheran 1978 ser protesterna tillta mot Shahens regim. Mer olika kan två romaner inte bli, men en sak har författarna gemensamt: De har under hösten skrivit artiklar mot bakgrund av protesterna i Iran, där de båda har rötter. Hur påverkas man som författare av så omvälvande nyheter? Vad vågar man hoppas på av framtiden? Och hur läser de varandras böcker?"Min roman handlar ju inte om Iran, men den hade heller inte sett som den gör om inte jag var jag, med den bakgrund jag har," säger Khashayar Naderehvandi. Hans roman utspelar i en namnlös stad, dit människor kommit över en gräns för att söka trygghet. "Iranska revolutionen är numera en del av det svenska kollektiva minnet, eftersom vi är som många här", säger Khashayar Naderehvandi.Negar Naseh påbörjade sin roman redan som sjuttonåring. Riktigt vad hon sökte då visste hon inte. "Jag bara såg framför mig en kvinna på en balkong och valde då att försöka följa henne", säger Negar Naseh. I romanen som nu blivit klar nästan tjugo år senare, följer vi huvudpersonen Minou när hon till slut lämnar Teheran och kommer till Uppsala. Men vi följer också Shahen av Iran under dennes sista månader i livet. Under hösten har båda författarna skrivit artiklar mot bakgrund av protesterna i Iran. Att dessa kan leda till en ny framtid för landet är något som båda författarna föreställer sig. Khashayar Naderehvandi har inte varit Iran sedan han kom till Sverige som sexåring. Negar Naseh har själv aldrig varit i landet. "Jag har fantasier nu", säger Negar Naseh. "Om att jag i vår befinner mig i Iran på Nouruz." Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Andreas Magnell och Daniel Sjölin

Tillsammans med Babben Larsson och Stefan Sundström når vi nu vägs ände i läsningen av nobelpristagaren Harry Martinsons "Nässlorna blomma". Men får vi verkligen ett ordentligt slut på romanen? När Lundströms Bokcirkel dyker ner i sista tredjedelen av Harry Martinsons självbiografiska roman om den föräldralöse pojken Martin, som får gå sockengång mellan olika tillfälliga hem, finner vi honom nu på gården Norda. Livet är hårt, snytingen hänger hela tiden i luften och den lille Martin står allra lägst i rang på gården. Våldet uppifrån tar pojken ut över djuren och när han ska göra rent hos korna slår han dem."Det här hakar tag i mig väldigt mycket", säger Babben Larsson i Lundströms Bokradio. "Det är den yttersta maktlösheten - när man går på djuren.""Det är den här underkastelsen", säger Stefan Sundström. "Maktens våld fortplantar sig neråt. Det är klassiskt."Till slut kulminerar våldet på Norda och den lille Martin rymmer. Istället hamnar han då på en inrättning som är ett slags modern fattigstuga, där han får lyssna på de äldres berättelser. Och där finns också den vänliga föreståndarinnan Tyra.Men just när tillvaron ser ut att ljusna, vänder det igen. Och med det slutar romanen."Det är verkligen en cliffhanger i slutet", säger Babben Larsson "Vilket gör att man funderar på hur fanken han ska klara ännu en smäll i livet." Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Lundströms Bokcirkel med Babben Larsson och Stefan Sundström har nu kommit halvvägs in i romanen "Nässlorna blomma" av nobelpristagaren Harry Martinson. Romanen handlar om den lille Martin, som föds i början av förra seklet i Blekinge. Han blir tidigt föräldralös och slussas runt som sockenbarn på olika gårdar. Han hamnar hos familjer som mot betalning tar emot honom som arbetskraft och fosterbarn.Efter att ha varit på gården Vilnäs ett år, blir han nu ivägskickad till Tollene gård, samtidigt som första världskriget brakar igång ute i Europa. På Tollene får han för sista gången möta en av sina systrar, som ger honom ett löfte som hon aldrig kommer att hålla. Tillvaron för den lille pojken blir allt mörkare och en dag inträffar händelse med en kalv, som ger den unge Martin skuld för livet."Det är giftiga skildringar av de här människorna som är omkring om honom", säger Stefan Sundström i Lundströms Bokradio. "Det är härligt att läsa!""Ja, det är nästan som en hämndbok det här", säger Babben Larsson med tanke på att boken skrevs när författaren var 31 år gammal. "De här människorna levde ju fortfarande då. Och då han ger liksom igen: Nu är det han som har orden, han som har svärdet!"Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Under Lundströms Bokradios tio år i etern finns det en roman som lyssnarna har önskat allra flest gånger att få höra talas om i en bokcirkel. Nu tar vi oss an den: Harry Martinsons "Nässlorna blomma". Harry Martinson blev en av våra stora och brett lästa författare. Han föddes 1904 i Nyteboda vid sjön Immeln i västra Blekinge. Tidigt föräldralös drog han sexton år gammal till sjöss. Sju år senare steg han iland för gott på grund av lungsjukdom och samma år, 1927, debuterade han som poet. Harry Martinson har starkt förknippas med naturskildringar, idag med klimatperspektiv, och hans mest kända verk är det postapokalyptiska dikteposet Aniara från 1956. Men det blev också ett antal romaner. Bland annat den självbiografiska "Nässlorna Blomma", om den föräldralöse Martin som blir sockenbarn och slussas runt i gårdarna till olika tillfälliga fosterhem.Tillsammans med Babben Larsson och Stefan Sundström bokcirklar vi nu i tre avsnitt om verket och om Martinsons berättarstil:"Det är fascinerande, för vissa saker är väldigt knapphändigt beskrivna. Tåget gick och plötsligt är mamman borta. Sedan kan han istället lägga sju, åtta blommande meningar på hur en snutt av trädgården såg ut.""En sak jag tänker på är hans självförakt", säger Stefan Sundström. "Han kallar sig själv för 'det själviska barnet'. Det är väl bra att barn är självupptagna? Vilket litet barn är inte det, tänkte jag."Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Hela programmet tillägnas författaren Agneta Klingspor som dog 2 juni i år, 76 år gammal. Tillsammans med Katarina Wikars minns vi henne, människan och författaren, konstkritikern och fågelskådaren. Agneta Klingspor debuterade 1977 med dagboken "Inte skära bara rispa" och skrev under årens lopp ett femtontal böcker, ända fram till den sista, "Går det åt helvete ska jag ändå dö" som kom ut 2015. Hon vägrade att låta sig placeras in i ett fack, och själv sa hon: "Jaget är ett filter, en sil, en tratt som världen trillar ner i och ut kommer en liten text! // Jag hittar på, förstärker, förminskar, förstorar, jag är som en lerklump i mina händer."Följ med hem till vännerna, ner i texterna och till den litterära kvarlåtenskapen på Kungliga Biblioteket i Stockholm. I programmet medverkar författaren Aase Berg, litteraturprofessorn Birgitta Holm, radioproducenten Ylva Mårtens och arkivarien Rasmus Lindgren. Och så Agneta Klingspor ur radions arkiv bland annat ur frispelen "Heartbreak hotel" och "Sedd i Vitögat", hennes Sommarprogram, serien "Cancerland" och "Radio Ellen på kvällen."  Ett Lundströms special av Katarina WikarsTeknik: Elvira Björnfot.Programledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

I veckans Lundströms Bokradio special möter ni den ryske författaren Arkadij Babtjenko. Han är aktuell med en rasande uppgörelse med det Ryssland som han själv tvingades lämna för flera år sedan. Arkadij Babtjenkos nya bok på svenska, Rysslands förlorade seger, består till stora delar av texter skrivna efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari i år. Men Babtjenko har längre varit en skarp kritiker av sitt hemland.Han varnade för många år sedan för att Ryssland slagit in på en väg som skulle leda till krig. Ingen trodde honom. Om jag för tio år sedan skrev: kära vänner, det kommer att bli krig, nya arbetsläger och fascism så sa många jag känner: är du sjuk i huvudet? Du borde skrivas in på en psykiatrisk avdelning, säger Arkadij Babtjenko. Nu har de kommit till insikt. Men det är så dags nu.Det är Fredrik Wadström som träffar Arkadij Babtjenko. De har mötts regelbundet genom åren ända sedan debutboken för 15 år sedan. Fredrik har till och med en gång skrivit en minnestext över Babtjenko när hela världen trodde att författaren var död.Arkadij Babtjenkos böcker:Krigets färger (2007)Bilder av ett litet krig (2009)Dagar i Alchan-Jurt (2014)Rysslands förlorade seger (2022)(Samtliga titlar är översatta från ryskan av Ola Wallin, utom Bilder av ett litet krig som är översatt av Maxim Grigoriev och Ola Wallin.)Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Fredrik Wadström och Daniel Sjölin

Möt Claire-Louise Bennett som är aktuell med romanen "Kassa 19". Vidare kommer Sven-Eric Liedman till studion med sin nya bok "I November", som handlar om att bli gammal. Claire-Louise Bennett slog igenom med romanen "Damm" och även hennes nya berättelse utmärker sig för sin ton och stil. "Kassa 19", som nu kommer i översättning av Carl-Johan Lind, handlar om en ung kvinnas väg mot att bli vuxen på 80- och 90-talet. Det är en värld där klassamhället i England ger henne få möjligheter att få ett jobb efter examen. Istället vänder hon sig inåt till böckernas värld."Det uppstår en konflikt inuti henne mellan de idéer om världen, framtiden och relationer som hon möter i böckerna, och den värld och de möjligheter hon har faktiskt omkring sig", säger Claire-Louise Bennett i Lundströms Bokradio.I boken finns också en omdebatterad scen där kvinnan i romanen utsätts för ett sexuellt övergrepp, men där hennes reaktion kan ses som ett sätt att förminska händelsen."Hon bär en ilska inom sig, men den är mer riktad mot samhället", säger Claire-Louise Bennett. I programmet möter ni också författaren och idéhistorikern Sven-Eric Liedman, som i boken "I November: om ålderdomen" skriver om hur det är att bli över åttio år."Det flesta som skriver om att åldras är själva omkring 60, och då har man mest en föreställning om hur det är", säger Sven-Eric Liedman i Lundströms Bokradio. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Ulla-Lena Lundberg debuterade för sex decennier sedan och är nu aktuell med romanen "Lyser och lågar", som handlar om folkbildningens framväxt och om kvinnor som håller ihop. Ulla-Lena Lundberg debuterade som poet, hon har skrivit hörspel, reseskildringar och fackböcker om bland annat den lilla åländska kommunen Kökar, där hon föddes. Men framförallt är hon en romanförfattare, som under sextio års tid byggt ett eget litterärt universum, inte minst av sin släkts historia. I nya romanen Lyser och lågar tar hon sats ända från 1800-talets mitt, när hon följer sina gamla släktingars väg genom ett Finland som lyder under den ryske tsaren, hela vägen in i ett 1900-tal präglat av folkbildning, folkhögskolor, klasskamp och politiska strider.Boken börjar 1852, när några unga kvinnor bestämmer sig för att gå från den nästan helt nedbrunna staden Vasa till Helsingfors, för att finna en framtid. Vägen är lång och farlig, och de behöver arbeta sig fram."Inte tycker de synd om sig inte. Men liksom i Sverige var lösdriveri ett brott på den här tiden" säger Ulla-Lena Lundberg i Lundströms Bokradio. "Så det var viktigt för dem att de hela tiden arbetar på vägen, det var därför det tog så lång tid för dem."Att vara grundligt påläst är alltid en förutsättning för den som skriver historiska romaner. Men hos Ulla-Lena Lundberg är själva berättandet ändå alltid det viktiga, något som märks i drivet och stilen. Det gäller att inte bli för akademisk."Det är verkligen tur att jag är så gammal som jag är, för jag ser den muntliga berättartraditionen nästan som ett lurvigt bytesdjur som du bara hinner få tag i yttersta svansen av, men jag är glad att jag har fått uppleva den."Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin