Listen Now

I veckans Konflikt ställs frågan om politisk islam har kört in i en återvändsgränd. I programmet intervjuar Sverige Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén analytikern Hisham Hellyer. Hör hela orginalintervjun på engelska.

I veckans program om "Nationsbyggarna" kan ni höra ett reportage från Makedoniens huvudstad Skopje där man bygger triumfbågar och reser jätteskulpturer för att stärka en nationell identitet - ett mycket påkostat projekt i ett av Europas fattigaste länder. I slutet av december förra året, skulle parlamentet i Skopje godkänna budgeten. Men oppositionen var mycket kritisk och ledamöterna kastades handgripligen ut. Händelsen fick stor uppmärksamhet, och företrädare för flera EU-länder började ifrågasätta landets mognad för förhandlingar om ett EU-medlemskap. Samtal med Lars Wahlund, ambassadör i Makedonien, och som i höst tillträder ambassadörsposten i Ankara, Turkiet. Reporter Kristian Åström.

Om ett år ska den afghanska staten ta över ansvaret för säkerheten i landet. Därmed avslutar majoriteten av de idag mer än hundra tusen utländska soldaterna i International Security Assistance Force - ISAF - sitt uppdrag och åker hem. Men vad har de egentligen uppnått under sin tid i landet? På svenska försvarsmaktens hemsida motiveras den svenska insatsen så här:"Uppdraget är att stötta Afghanistans regering med att åstadkomma säkerhet för det krigshärjade landets civilbefolkning". Samtidigt ökar attackerna mot civilbefolkingen och framför allt mot afghansk polis och militär. Så hur resonerar den svenska försvarsmakten om resultatet av insatsen? Konflikts Kristian Åström ställde frågan till generalmajor Anders Brännström, ansvarig för de svenska internationella trupperna och till Stefan Olsson, tidigare forskare på FOI och nu chef för tankesmedjan Fri Värld. Men han började med att ringa upp sergeant Anton Liv vid den svenska bataljonen i Mazar-e Sharif för att höra om hans dag på jobbet:   I början av kriget blandades talibanerna inte sällan ihop med terrornätverket al-qaida och dess ledare Osama bin Ladin. Framför allt porträtterades de som omoderna, religiösa fanatiker. Men är det här den enda bilden? Och hur har den påverkat försöken att skapa fred och stabilitet i Afghanistan? Journalisten och författaren Anand Gopal har ända sen invasionen 2001 bott från och till i Afghanistan under långa perioder, och skriver just nu på en bok om kriget där. När Konflikts Lotten Collin ringde upp Anand Gopal i New York, berättade han vad han själv blev mest förvånad över när han kom i kontakt med talibanernas ledarskikt: I likhet med flera andra länder har ju Sverige förändrat sin försvarsorganisation så att den är inriktad på insatser i utlandet. "Genom att dämpa oroshärdar utanför våra gränser kan vi också begränsa hotet mot vårt eget land.", kan man läsa på försvarets hemsida, liksom att svenska soldater ska kunna hantera allt från humanitär hjälp till fullskaligt krig. Och just Afghanistan har framhållits som en slags modell för hur civila och militära insatser ska kunna samverka för att skapa fred och stabilitet. Men hur har det egentligen fungerat? Konflikts Daniela Marquardt ställde den frågan till nye chefen för Stockholms Fredsforskningsinstitut, SIPRI, den tyske nationalekonomen Tilman Brück som nämrast kommer från Humboldt-universitetet i Berlin där

Den har kallats en av en ”ödesfråga” och en ”nationell katastrof”. Frågan om vad som sker med elevers resultat i den svenska skolan. I en lång rad undersökningar, som de internationella jämförelser av skolresultat som görs i bla PISA-studierna, har svenska elever försämrat sina resultat. I den senaste är svenska 15-åringar bara på 26:e plats i en jämförelse med 57 OECD-länder när det gäller naturvetenskap, 25:e för matematik och 16:e för läskunnighet. Det är klara försämringar jämfört tidigare undersökningar. Konflikts Mikael Olsson besöker lärare vid skolor i Malmö som protesterar mot både löner och vad ser som en orimligt ökande arbetsbelastning. Ständigt nya system för kontroll- och uppföljning gör att många lärare administrerar mer än de undervisar. Den bilden får också stöd i aktuella intervjundersökningar med stora grupper av lärare. Ovidiu Ivan, lärare på Rörsjöskolan i Malmö, anser att detta framförallt drabbar eleverna. Och vid svenska universitet och högskolor är rektorer och lektorer också djupt oroade över en utveckling där nya studenter är allt sämre rustade för högre studier. När Konflikts Lotten Collin träffar Jenny Madestam, forskare och lektor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet, berättar hon många  nya studenter har problem med problemlösning och tom med rättsstavning. Det är verkligen oroande när många av de kommer att utgöra framtidens statsförvaltning, säger Jenny Madestam. Rektorn vid Stockholms universitet, Kåre Bremer, varnar för att den nedåtgående kurvan är som mest alarmerande när det gäller naturvetenskaperna och matematik. Och han får medhåll av Karin Markides, VD och rektor där. I 40 års tid har Chalmers, varje år, låtit studenterna göra samma diagostiska prov i matematik och resultaten är nedslående. Om inte krisen för skolresultaten får en lösning är Markides mycket orolig för Sveriges fortsatta konkurrenskraft och plats i världen. I snart 20 års tid har våra rikspolitiker alltså talat om att bygga Europas bästa skola. Det skulle vara en grundsten i bygget av ett kunskapssamhälle som ersätter industritillverkning med stark konkurrenskraft genom ”know-how”, sprutspetsforskning och innovation. Men vad händer om grunden, skolan, brister? Hotas inte hela konstruktionen då? Tar vi för lätt på skolans kris? Konflikt valde Malmö som spelplats för en offentlig utfrågning där de politiker som har an

I veckans program om de O-förenta Nationerna kan ni höra en intervju med Internationella Brottmålsdomstolens nya chefsåklagare Fatou Bensouda. Här följer intervjun i originalversion på engelska, bland annt om de utmaningar som väntar ICC under de kommande tio åren som Bensouda ska leda domstolen.

Veckans Konflikt har rubriken "slutet för männen?" å handlar om huruvida kvinnor håller på att ta över - pojkar presterar allt sämre i skolan, kvinnor dominerar nu universitetsutbildningar inte bara i Sverige utan i stora delar av västvärlden, å andelen kvinnor som försörjer sina familjer eller tjänar mer än sina män har ökat kraftigt. Det land där den här utvecklingen är särskilt tydlig är USA, vilket märks inte minst på alla dom böcker som kommit ut där den senaste tiden, böcker som hävdar att kvinnorna snart kommer springa om männen i arbetslivet och universitetsvärlden. En av dom heter just "the End of Men and the Rise of Women" och är skriven av journalisten Hanna Rosin. Här kommer hela Lotten Collins intervju med henne, som gjordes den 4 oktober 2012.

PÅA: Veckans Konflikt har rubriken "Slutet för männen?" å handlar om huruvida kvinnor håller på att ta över - pojkar presterar allt sämre i skolan, kvinnor dominerar nu universitetsutbildningar inte bara i Sverige utan i stora delar av västvärlden, å andelen kvinnor som försörjer sina familjer eller tjänar mer än sina män har ökat kraftigt. Det land där den här utvecklingen är särskilt tydlig är USA, vilket märks inte minst på alla dom böcker som kommit ut där den senaste tiden. En av dom heter just "the End of Men and the Rise of Women" och är skriven av journalisten Hanna Rosin. Den orsakade väldigt mycket debatt, å flera forskare har vänt sig emot Hanna Rosins väldigt positiva bild av utvecklingen för kvinnor. En av hennes kritiker är historieprofessorn Stephanie Coontz. Här följer hela Lotten Collins intervju med henne, som gjordes den 3 oktober 2012. Lotten började med att fråga varför den här frågan väcker så mycket känslor i USA.

Michela Wrong var under många år Afrikakkorrespondent åt BBC, Financial Times och Reuters och har skrivit flera böcker om kontinenten. Den mest uppmärksammade är ”It’s Our Time to Eat”, en bok som i detalj beskriver korruptionens förgörande effekter i Kenya, och hur korruptionen i sin tur hänger ihop med dom våldsamma etniska motsättningar som präglat landet under dom senaste åren. Här följer intervjun som Konflikts Ivar Ekman gjorde med Wrong till vårt program om oljeboomen i Afrika, i sin helhet. Den gjordes den 17 september 2012, och är på engelska.

I veckans program om protesterna mot Muhammedfilmen ställer vi oss frågan ifall det rör sig om verklig islamisk ilska eller snarare religiösa rökridåer - islamistiska ledare som använder religionen för att elda massorna och ragga röster. Och det ämnet - islamistisk identitetspolitik - har vi avhandlat flera gånger tidigare i Konflikt, bland annat i november 2011, i ett program med rubriken "hopp om demokrati och hot om islamism". Här följer det programmet i sin helhet.

Veckans program handlade om Den nya oljeboomen och reporter Maria Repitch har besökt oljemässan i norska Stavanger. Reportaget fick inte plats i sändningen men här kan du höra det:

I veckans program om "Den nya oljeboomen" kan ni höra en intervju med James Hansen, chef för Nasa Goddard Space Institute i New York tillika Usas mest kända klimatforskare - om just vad de nya olje och gas- fyndigheterna betyder för klimatet. Här kan ni höra hela intervjun som är gjord på engelska och gjordes den 7 september 2012.

Till veckans program om Sveriges somaliska samtid intervjuade Ivar Ekman BBC:s afrika-redaktör Mary Harper om somaliernas situation i Storbritannien. Intervjun fick inte plats i programmet, men följer här i sin helhet. Den gjordes tisdagen den 4 september, och är helt på engelska.

I veckans program om Sveriges somaliska samtid kan ni höra en intervju med den kenyansk-somaliske analytikern Rashid Abdi. Han var tidigare somalia-analytiker på International Crisis Group, men är idag journalist och krönikör på den kenyanska dagstidningen Daily Nation. Här kommer hela Lotten Collins interjvu med Abdi, som är gjord på ett lite stökig somalisk restaurang i Nairobi i juli 2012. Den är gjord på engelska.

De senaste veckorna har det västafrikanska landet Mali hamnat alltmer i omvärldens blickfång. Inte så mycket på grund av den humanitära kris som följt i spåren av en svår torka i hela Västafrika, utan för att terrornätverket al-Qaida sägs ha etablerat sig i norra Malis ökenlandskap. De ska enligt medieuppgifter ha utnyttjat det kaos som nu råder i Mali för att stärka sina positioner, och har lierat sig med andra rebellgrupper i området. Olika tuaregfraktioner har i decennier kämpat för självständighet för det område de kallar "Azawad" i norra Mali. I mars i år avsattes Malis president Amadou Toumani Toure i en militärkupp, och kuppledaren General Sanogo förklarade i ett TV-sänt tal att regeringen visat sig inkapabel att hantera rebellerna i norr, därför hade han beslutat att ta makten med våld. På så sätt skulle rebellerna i norr kunna stoppas, menade generalen. Men sedan dess har Mali bara sjunkit djupare ner i politiskt, humanitärt och militärt kaos. Och risken för att landet ska bli en ny bas för terrornätverket al-Qaida är något allt flera västerländska bedömare talar om. "Ett Afghanistan i Afrika, 4 timmar från Europa" som en paneldeltagare varnade för i en debatt som den amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation höll om krisen i Mali nyligen. Men hur vet vi egentligen vilka grupper det är som styr i norra Mali? Och hur ser malierna själva på den situation som landet befinner sig i? Utgörs det största hotet av islamistiska terrorister, eller finns det andra regionala och nationella problem som det internationella samfundet istället borde fokusera på? Är omvärldens okunskap om situationen i Mali och dess grannländer bara beklagansvärd, eller kan den också vara direkt farlig? Konflikts Daniela Marquardt ringde ner till en gallerist i Malis huvudstad Bamako, och talade också med oroliga och förvirrade malier i Sverige som på avstånd försöker följa händelseutvecklingen i hemlandet. Mycket få rapporter har kommit från det område i norra Mali där rebellerna nu utropat en självständig stat. Vem som egentligen styr är oklart, flera rebellgrupper strider om makt och utrymme. Den islamistiska rebellrörelsen Ansar Dine verkar nu stärka sitt grepp om lokalbefolkningen, och de sägs samarbeta med terrornätverket al-Qaida. Men även den sekulära separatistgruppen MNLA verkar i Saharaöknen, de kämpar för ett fritt och självständigt "Azawad" för tuaregerna, den folkgrup

Malmö är en stad som den senaste tiden attraherat medieintresse världen över, inte minst för anklagelser om antisemitism. I internationell press har uppgifterna om trakasserier mot judar i Malmö och kommunalrådet Ilmar Reepalus uttalanden refererats flitigt. Och på Medelhavsmuseet i Stockholm ordnades möte om Malmö med den amerikanska regeringens särskilda sändebud mot antisemitism, Hanna Rosenthal. Alltfler malmöiter av judiskt ursprung har vittnat om ökad fruktan för trakasserier. Niklas Orrenius, reporter på Expressen och tidigare Sydsvenskan har gjort flera reportage om saken.  En av dem han intervjuade i sina reportage var läraren Henryk Grynfeld. Konflikts Lotten Collin träffade honom också och Grynfeld berättade om hur han 1970 kom som från Polen, på flykt undan en växande antisemitism i sitt hemland. Detta konflikt spelades in den 29 maj 2012 på Moriskan, en ny kulturscen i Folkets Park i Malmö, med ett samtal inför, och delvis med, en berörd publik. Medverkande på scen var Ilmar Reepalu, socialdemokratiskt kommunalråd och kommunstyrelsen ordförande; Jehoshua Kaufman, talesman för den judiska församlingen i Malmö; Lars Dencik, professor i socialpsykologi vid Roskilde universitet och ledare för ett forskningsprojekt om antisemitismen i Europa; Hanin Shakrah, palestinaaktivist och föreläsare; Niklas Orrenius; samt Siavosh Derakhti, initiativtagare till nätverket ”Unga muslimer mot antisemitism”. Programledare: Mikael Olsson Producent: Ivar Ekman

Till veckans program om vapenhandeln i världen intervjuade Konflikts Ivar Ekman den belgiske journalisten Damien Spleeters om Kadaffis gyllene pistol och vapentillverkaren FN Herstals affärer med Libyen. Intervjun gjordes utanför FN Herstals fabrik i utkanten av Liège den 3 maj 2012, och är på engelska.

Till veckans program om vapenhandeln i världen intervjuade Konflikts Ivar Ekman den belgiske forskaren Nils Duquet på det flamländska fredsinstitutet. Interjvun gjordes i Bryssel den 3 maj 2012, och är på engelska.

I veckans program om ”Vapenhandels vanställande verkan” kan ni höra en intervju med Andrew Feinstein, författare till den internationellt uppmärksammande boken ”The Shadow world - inside the golobal arms trade” och fd parlamentsledamot för ANC i Sydafrika som ägnat 11 år åt att undersöka den internationella vapenhandelns konsekvenser. Här följer hela Mikael Olssons intervju med Andrew Feinstein. Den är på engelska och gjordes den 15 maj 2012.

I höstas besökte Konflikts Lotten Collin Malmö, ett år efter att den nu åtalade Peter Mangs greps. Hon träffade flera av skyttens offer, som satte in dåden i ett större sammanhang av främlingsfientlighet och islamofobi. Med anledning av att rättegången nu börjat poddar vi ut det programmet i sin helhet igen.