Listen Now

Jordens medeltemperatur­höjning ska vara väl under två grader, med sikte på 1,5 grader, det är huvudmålet med klimatavtalet. Men är det realistiskt, och hur kommer avtalet påverka vardagen i Sverige? P1-programmen God morgon världen och P1-morgon bjuder in experter och politiker för att diskutera det nya klimatavtalet. Det bästa med det här avtalet är att man kommit överens, ett fiasko här hade varit förödande för det fortsatta arbetet. Men jag tror att målsättningen man satt är orealistiskt, det här med 1,5 grad tror jag är kört redan nu, säger Michael Tjernström, professor vid Stockholms universitet. Sverige står med en enorm potential, vi har gott om biobränsle som går att utveckla mer, en god företagsförmåga med innovationer för att energieffektivisera, men också det att människor i Sverige gillar att ta till sig nya användningar, kommenterar miljöminister Åsa Romson (MP). Talet om att sätta ett pris på koldioxid kom tillbaka mot slutet av mötet, det är för billigt att släppa ut koldioxid idag. Den europeiska utsläppshandeln fungerar inte exempelvis. I sitt anförande sa François Hollande att han vill samla en koalition av länder som vill gå före och införa ett koldioxidpris i världen, kommenterar Marie-Louise Kristola, från Vetenskapsradions miljöprogram Klotet.Lyssna också för en runda bland våra korrespondenter för reaktioner från runt om i världen.Nils Lindström, Ekot nils.lindstrom@sverigesradio.se

Professorn Johan Rockström talar med Klotets Marie-Louise Kristola på COP21 om "varför det är viktigt att de stora krafterna i samhället arbetar konstruktivt för att möta klimatförändringarna" Det finns verkligen skäl att vara pessimistisk inför framtiden med tanke på den vetenskapliga risk vi kan se, säger Johan Rockström och fortsätter: Men det som har hänt sedan förra stora klimatmötet i Köpenhamn är att vi har kunnat se så oerhört många exempel runt om i världen som visar att omställningen till en hållbar framtid kan verkställas.  Hör Johan Rockströms samtal med Klotets Marie-Louise Kristola här. 

Klimatprofessorn Björn-Ola Linnér har bevakat och studerat processerna vid klimatmötena i över tio års tid. Till Klotets Pelle Zettersten berättar Björn-Ola om vilka förändringar han sett över tid. Oavsett hur det går i de politiska förhandlingarna så har de internationella klimatmötena en viktig betydelse menar Björn-Ola Linnér. På kringarrangemang utanför förhandlingarna möts människor ifrån hela världen och presenterar lösningar kring hållbar utveckling. Civilsamhällets initiativ är viktiga eftersom det är de som ska genomföra förändringarna. På längre sikt påverkas även de officiella förhandlingar av det som kommer ut av seminarier och diskussioner menar Björn-Ola Linnér. Det är inte ovanligt att idéer som presenterades för några år sen på ett seminarium kommer upp i förhandlingstexter, säger han i den här intervjun med Vetenskapsradions Pelle Zettersten från miljöprogrammet Klotet. Pelle Zettersten, Klotet pelle.zettersten@sverigesradio.se Twitter: @PelleZettersten

Vetenskapsradions Pelle Zettersten, på miljöprogrammet Klotet, möter Bo Kjellén. Han var Sveriges första klimatförhandlare och var med både när klimatkonventionen och Kyotoprotokollet förhandlades. Bo Kjellén berättar om förhandlingarna för att få fram klimatkonventionen som kom till under FN:s klimatkonferens i Rio 1992, och berättar bland annat om hur det vetenskapliga underlaget såg ut. De grundläggande problem som man såg redan 1990, med prognoser för riskerna för uppvärmning mellan 1,8 till 4-5 grader och andra scenarier med ökningar upp till åtta grader, liksom prognoser för höjning av havsvattennivåerna, allt det här har stått sig genom åren, berättar Bo Kjellén. Vad som framförallt har förändrats är att man med allt större säkerhet sett att bakgrunden är mänsklig påverkan, säger han i Klimatmötet.Pelle Zettersten, Klotet pelle.zettersten@sverigesradio.se Twitter: @PelleZettersten

Vetenskapsradions Marie-Louise Kristola, programledare för miljöprogrammet Klotet, möter Sveriges chefsförhandlare Anna Lindstedt. Som klimatambassadör gör hon sig redo för tuffa förhandlingar i Paris Anna Lindstedt, Sveriges klimatambassadör och chefsförhandlare vid det kommande klimattoppmötet i Paris där världen ska försöka komma överens om ett nytt globalt klimatavtal. Det känns nästan som att det är de två viktigaste veckorna i ens liv i någon mening. Det blir otroligt intensivt och man jobbar i princip dygnet runt, berättar hon.Anna Lindstedt beskriver första mötet med klimatförhandlingarna som en chock, men hon ser stora framgångar inför årets möte. Mötena är enormt jobbiga. Det är en blandning av att folk gräver ner sig i skyttegravar och nästan njuter av maktkampen. Den delen är jobbig. Samtidigt finns element av att alla vill gå framåt.Marie-Louise Kristola, Klotet marie-louise.kristola@sverigesradio.se Twitter: @MLKristola

Miljöreporter Annika Digréus möter professor Michael Tjernström, Meteorologiska Institutionen, Stockholms universitet för ett samtal om en allt varmare jord. Mer inför mötet: sverigesradio.se/klimat 2015 ser ut att bli det varmaste året hittills på jorden. Enligt NASA har det aldrig förut hänt att en månad varit så mycket varmare än normalvärdet som skedde i oktober i år. Jorden är en grad varmare än när mätningarna började.Det är dock svårt att med säkerhet förutse hur temperaturförändringar och andra klimateffekter påverkar varandra. Vi har massor av överraskningar kvar, det brukar kallas unknown unknowns. Vi vet vad vi vet, och vi vet ganska mycket om det vi inte vet. Men vi kan inte säga något om det vi inte ens vet att vi inte vet, säger Michael Ternström.En förklaring till årets rekord är att väderfenomenet El Nino i år är ovanligt kraftfull och påverkar temperaturerna uppåt. Men trenden är tydlig och stigande, berättar Michael Tjernström i Klimatmötet.Annika Digréus, Ekot annika.digreus@sverigesradio.se Twitter: @digreus

Ekots miljöreporter Annika Digréus möter tidigare förhandlingschefen Anders Turesson. I tolv år ledde han den svenska delegationen vid FN:s klimatförhandlingar. Mer inför mötet: sverigesradio.se/klimat Det här är första delen av Ekot och Vetenskapsradions podd Klimatmötet inför FN:s toppmöte i Paris. Anders Turesson berättar om kommatecknens betydelse för världens framtid i de komplexa förhandlingarna. – Det handlar om att ändra hela den industriella civilisationen, säger Turesson i podden. Annika Digréus, Ekot annika.digreus@sverigesradio.se Twitter: @digreus