Listen Now

Vladimir Putin har rullat ut röda mattan för Xi Jinping. Besöket kan ses som ett bestämt långfinger åt väst, samtidigt som nya avtal undertecknades. Xi hade även med sig sin fredsplan för Ukraina. Det var Xi Jinpings första besök i Moskva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Besöket mynnade ut i nya samarbetsavtal och därtill diskuterades bland annat en ny gasledning från Ryssland till Kina. För Putins del var besöket en viktig propagandauppvisning, men än en gång blev det tydligt hur Kina utnyttjar att handelspartnern Ryssland är internationellt isolerat. Tonen var ömsesidigt vänskaplig, men främst var det Putin som smickrade och berömde Kina i det gemensamma uttalandet.Putin välkomnar Kinas fredsplan för UkrainaKinapodden skärskådar det gemensamma uttalandet som kom ut från mötet. I uttalandet tas Kinas så kallade fredsplan för Ukraina upp, en plan som Putin framhöll ligger i linje med Rysslands synsätt. I övrigt befäster texten att Kina och Ryssland ska ha ett fortsatt brett och strategiskt samarbete inom såväl handel som militär. Kina beskrivs som blomstrande och Rysslands som stort och starkt. Hör även om den senaste tidens medieuppgifter om förtäckta vapenleveranser och om hur Kina ställer sig till ICC:s arresteringsorder mot Putin.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker Jacob Gustavsson

Kina har fått ärkefienderna Saudiarabien och Iran att bli sams. Kan fredsmäkleri bli en paradgren för Kina? Hör om det viktigaste från folkkongressen och om Björn Djurbergs ministermöte i Taiwan. Det blev många prestigepoäng för Kinas avgående utrikesminister Wang Yi när Saudiarabien och Iran skakade hand framför smattrande kameror i Peking. Hör om Kinas fredsmäklarambitioner och vad som ligger bakom. Samtidigt i dagarna har Kina erbjudit Sri Lanka att skriva av skulder, vilket kan vara en vändning i den lånepolitik som vi är bekanta med när det gäller Kina. Det vanliga har annars varit att erbjuda nya lån när länder inte kan komma ur skuldfällan. Xi Jinpings tredje mandatperiod inleddKinas nationella folkkongress har avslutats i Peking. Hör om de viktigaste besluten och om skådespelet då Xi valdes om som Kinas president med röstsiffrorna 2952 mot 0. Kinapodden ringar in de viktigaste besluten. Det mesta var bestämt på förhand men den kinesiska statens stora årliga sammankomst bjöd ändå på några snackisar och överrraskningar. Hör också om Björn Djurbergs möte med Taiwans utrikesminister och hur det var att kallprata när bandspelaren var avstängd. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Produent: Therese Rosenvinge Tekniker: Monica Bergmark

Självförsvarskurser, utökad värnplikt och militär upprustning. Taiwan är på helspänn och oron är påtaglig. Samtidigt har hotet från Kina blivit vardag för många taiwaneser. Björn Djurberg är på plats i Taipei och pratar med invånare som lever med ett ständigt närvarande hot från sitt stora grannland. Kinas utspel om återförening och de upprepade militärövningarna till havs och i luften har bland annat lett till förlängd värnplikt för unga taiwaneser, från fyra månader till ett år. Flera skolor erbjuder också kurser för att lära ut självförsvar och krisberedskap.Nya pamparna som tar plats i Kinas ledningSamtidigt pågår den nationella folkkongressen i Peking. Kinas nya utrikesminister har gjort sitt första framträdande och senare i veckan får Kina en ny premiärminister. Därmed sätts punkt för Li Keqiangs tid på posten efter tio år. Kinapodden minns en kinesisk partipamp som stack ut med att kunna prata engelska och som emellanåt kan ha irriterat Xi med en delvis annan linje och andra stöttepelare inom partiet.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Hanna Melander

Kina viftar med fredsplaner och fördömer västvärldens Kalla kriget-mentalitet. Så hur vill Kina egentligen att världen ska se ut? Kina är på utrikespolitisk offensiv. Xi Jinping nöjde sig inte med att lansera en fredsplan för Ukraina samma vecka kom också ett globalt säkerhetsinitiativ med världsfred som yttersta målsättning. Vi ska titta närmare på de här utspelen för att försöka förstå hur Kina ser på världen, och vad som är fel med den.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Lena Bejerot Tekniker: Adam Alvin

Trots det ryska anfallskriget i Ukraina visar Kina upp sig i gemensamma militärövningar med Ryssland och Kina har ökat sin import av rysk energi. Hör om vänskapspakten mellan Xi och Putin. Xi Jinping och Vladimir Putin har talat med varandra flera gånger under det gångna året och även träffats. Putin har uttryckt uppskattning över Kinas balanserade linje i fråga om Ukraina och Kina har bidragit till den ryska krigskassan genom att köpa ännu mer rysk olja och gas. Hör om varför Xi vägrar dumpa Putin och om vad Kina får i utbyte. Vill framträda som fredsmäklareBakåt i tiden har Kina och Sovjetunionen ofta stått varandra nära, men det finns även flera historiska kapitel av splittring och kyla mellan länderna. Kina har ett starkt strategiskt intresse av att hålla sig väl med Ryssland, vilket är en förklaring till Kinas balansgång när det kommer till Rysslands krig. Kina vill samtidigt värna sina viktiga handelsrelationer till EU och har hittills inte stöttat Ryssland med vapen. I dagarna besöker den kinesiske toppdiplomaten Wang Yi Moskva och Kina säger sig vilja lägga fram en fredsplan. Ukraina uppfattar dock knappast Kina neutral aktör i dagsläget givet de ryska banden. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Monica Bergmark

USA har skjutit ner fyra föremål, men de senaste tre rörde sig inte om kinesiska spionballonger säger Vita huset. Den diplomatiska iskylan är ändå ett faktum och USA straffar Kina med nya sanktioner. Kinapodden reder ut de senaste turerna i ballongkrisen och pratar om hur det i USA blivit inrikespolitiskt allt viktigare att visa sig tuff mot Kina. Efter förra veckans anklagelse om kinesiskt spionage med ballonger har USA fortsatt skicka upp stridsflyg för att skjuta ner okända objekt över Nordamerika. Det hela framstår dock plötsligt som överilat, sedan USA själva gått ut och sagt att de senaste tre föremålen inte kommit från Kina. Kina har samtidigt anklagat USA för att kränka kinesiskt luftrum med spionballonger, något USA förnekar. Var kommer detta att sluta och vad blir nästa steg om spänningarna fortsätter att trappas upp mellan stormakterna?USA:s straff mot Kina efter ballongdramatUSA har ovanpå det höjda tonläget även infört nya sanktioner mot sex kinesiska företag. Hör om hur detta påverkar Kina samt vilka strategier Kina använder mot företag i väst istället för direkta sanktioner. Vi dyker även ner i en ny pandahistoria. Jättepandan Le Le dog nyligen på ett zoo i Memphis och nu ska ett kinesiskt expertteam resa till USA för att utreda dödsorsaken.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Ginna Lindberg, USA-kommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin

USA:s nedskjutning av den kinesiska misstänkta spionballongen markerar ett nytt diplomatiskt lågvattenmärke. Samtidigt ökar rivaliteten i Stilla havet och små önationer hamnar mitt i stormaktskampen. Djärvt spionage eller århundradets forskningstabbe? Turerna runt den kinesiska ballongen resulterade i ett inställt statsbesök och en punkterad relation mellan Washington och Peking. Initialt reagerade Kina med något så ovanligt som ett beklagande, nästan ursäktande, uttalande. Därefter sa det pang och den nedskjutna ballongen fick Kina att byta fot och gå i taket. Hanna Sahlberg och Björn Djurberg lotsar oss genom ballongintermezzot och vad händelsen kan innebära på längre sikt. Stormaktskamp och upprustning i Stilla havetPå Salomonöarna utspelar sig under tiden vad som kan beskrivas som ett koncentrat av de båda stormakternas tilltagande rivalitet. Tio månader efter säkerhetspakten mellan Kina och Salomonöarna är det kinesiska inflytandet tydligt i den lilla önationen. I veckan avsattes en Kinakritisk politiker och journalister på Salomonöarna vittnar om påtryckningar. USA har svarat med att återetablera en ambassad efter trettio år och i huvudstaden Honiaras hamn vägrar kinesiska fartyg att ankra upp sida vid sida med den australiska kustbevakningen. USA har på sistone etablerat flera nya militära fotfästen i regionen, vilket ytterligare understryker den geopolitiska dragkampen i Stilla havet. Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Maria Stockhaus

Hör om kommunistpartiets besatthet av siffror och hur statistik används för att måla upp bilden av ett mönstersamhälle. Samt om de kinesiska jättepandorna som blivit en dyrköpt läxa för Finland. Mord, coviddöd, luftföroreningar eller matproduktion. Oavsett ämne hyser kinesiska myndigheter en stark kärlek till siffror och statistik. Statsmedier i Kina prånglar jämt och ständigt ut nya siffror och partiet använder sin officiella statistik för att genomdriva och rättfärdiga sin politik. Inom polis och brottsbekämpning är användningen av statistik särskilt slående. Den officiella statistiken gör gällande uppklarningen av exempelvis mord är så gott som hundraprocentig i Kina och siffrorna konstrueras för att sätta en bild av hög säkerhetsnivå och historiskt trygga storstäder. Pandor lockade Finland i KinafällanHör även om Kinas beryktade pandadiplomati som har fått ny aktualitet i Finland. De svartvita björnparet som Finland fick av Kina 2017 äter bambu och kräver skötsel till en kostnad av motsvarande 17 miljoner svenska kronor årligen och nu vill Finland dra sig ur dealen. Yles Asienkorrespondent berättar i Kinapodden om flera frågetecken kring återlämnandet och att det nu finns en oro i Finland över hur Kina kan komma att reagera.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Elin Hagman

Kinas befolkning minskar för första gången på 60 år. För Kina innebär befolkningstrenden en lång rad problem. Hör om stressen, pressen och pengarna som får Kinas 80-talister att rata familjelivet. Det är en historisk vändpunkt, nyheten förra veckan att befolkningen i världens ännu folkrikaste land har börjat minska. Om bara några månader, i april 2023, väntas Indien gå om Kina och bli världens folkrikaste land. Experter bedömer att Kinas befolkning kan minska med över 100 miljoner fram till år 2050 och frågan är vad detta betyder för ekonomin, jobben, välfärden och för Kinas position i världen.Kinesiskt livspussel ses som hinderKommunistpartiet vill få fler unga att föda fler barn. Men många unga kineser ser ett livspussel som står i vägen. Hör om hur dyra bostäder, omöjliga hämtningstider och skolpress. Arvet efter ettbarnspolitiken spelar också in. Vid sidan om befolkningstrenden pratar vi också om helgens nyårsgala på kinesisk TV. Ett utmärkt arrangemang för den som vill få syn på de statligt sanktionerade trenderna i Kina. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Maria Stillberg

När väst lämnat Afghanistan har Kina stannat kvar. Hör om det aktuella oljeavtalet med talibanerna, hotet från terrorister och om de kinesiska entreprenörerna som reser till Kabul med affärsdrömmar. December 2022. Mörkgrå rök stiger upp mot himmelen och skottlossning hörs från ett hotell i Kabul. Terrorsekten IS tar på sig dådet och bland de skadade finns fem kineser. För Kina blir attacken en tydlig påminnelse om säkerhetsrisken det innebär att engagera sig i regionen. Men i Afghanistan ser såväl kommunistpartiet som enskilda kinesiska entreprenörer en spelplan som lämnats öppen och riskerna till trots har Kina stannat kvar.Naturtillgångarna som Kina vill åtHäromveckan stod det klart att talibanregimens första avtal om råvaruutvinning med en utländsk aktör efter maktövertagandet har tecknats med ett kinesiskt bolag. Kina ska enligt avtalet investera hundratals miljoner dollar årligen i 25 år och får borra efter olja i den del av Amu Daryafloddeltat som tillhör Afghanistan. Men stannar Kinas intressen i landet vid oljan? Vad vill Kina på längre sikt? Hör även om Kinas plötsliga erkännande av att tiotusentals dött i covid sedan december. Medverkande: Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joachim Persson

Pandemin härjar fritt och många dör på grund av viruset. Men Xi Jinping vill få Kinas covidpolitik att gå till historien som en framgångssaga. Hör även om Kinas vänskap med Ryssland som består. Kina har öppnat sina gränser, avskaffat de flesta av sina restriktioner och smittspridningen är följaktligen omfattande i landet. Kommunistpartiet ligger samtidigt i för att kontrollera den offentliga bilden av covid. Budskapet är att covidläget är allvarligt, men att partiet segrar över utmaningarna och Xi Jinping har på sistone själv klivit fram i statsmedier för att ta på sig äran. Hur hanterar folk i Kina att ständigt matas med en bild som ligger så långt ifrån det som var och en ser och upplever? Björn Djurberg har återigen kunnat resa med tåg och prata med folk på olika håll i landet.Kina fortsätter hålla Ryssland om ryggenMedan EU försöker bli kvitt behovet av rysk gas har Kina ökat importen av rysk energi sedan invasionen av Ukraina. I julas dök också Rysslands tidigare premiärminister Dmitrij Medvedev upp i Peking. I den officiella kommunikationen från mötet beskrev Kina Ryssland som en progressiv kraft och betonade den goda relationen. På statlig nivå håller länderna fast vid ingångna samarbetsavtal, bland annat på medieområdet.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Monica Bergmark

Varför är grönt en känslig färg i Kina? Vilka yrken är mest attraktiva? Hur brutal är den kinesiska polisen? Hör svaret på dessa och många andra lyssnarfrågor. Nollcovidpolitiken, personkulten runt Xi Jinping, maktspelet inför folkkongressen och övergreppen i Xinjiang är några av de ämnen som vi har valt att dyka ned i under det här året med Kinapodden. Men nu är det dags för lyssnarna att bestämma vad Ekots Kinakorrespondent Björn Djurberg och Kinakommentator Hanna Sahlberg ska prata om.Vad händer om de internationella storföretagen bestämmer sig för att lämna Kina? Vilken färg gifter sig kineser i och varför ska man se upp med gröna mössor? Vad menar Hanna med uttrycket "fuskkapitalism"? I den här frågespecialen av Kinapodden får du svaren. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin

Miljontals människor dog när Mao Zedongs Kina skulle ta "det stora språnget". Men trots politiska experiment, massvält och utrensningar, verkar den store ledarens gloria aldrig riktigt falla. Mellan 40 och 70 miljoner människor uppskattas ha dött under Mao Zedongs styre, vilket gör honom till en av förra seklets värsta diktatorer. Ändå fortsätter Mao att dyrkas av många i Kina. Som utropare av Folkrepubliken Kina 1949 har han fått rollen som befriare i historieskrivningen. Hans ansikte återfinns än i dag på landets sedlar och ett Mao-porträtt hängande från backspegeln anses, av vissa, medföra tur och beskydd.I det här specialavsnittet om Mao Zedong hör vi journalisten och författaren Göran Leijonhufvud berätta om hur han reste till Kina på 1960-talet och tvingades ompröva sina idéer om ett harmoniskt styre i Kina. Han återvände senare till Kina som Dagens Nyheters korrespondent.Sinologen Göran Sommardal har studerat Maos ideologiska tankegods. Hör honom berätta om Maos lilla röda den skrift som så starkt förknippas med kulturrevolutionen och som brukar sägas vara världens mest sålda bok.Hör också Sveriges Radios Hanna Sahlberg om hur 2000-talets och dagens Kina förhåller sig till Mao. Fortfarande är det Maos porträtt som hänger ovanför Himmelska fridens port i Peking. Kommer Mao för evigt att behålla denna upphöjda position?Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin

Enligt kommunistpartiets officiella siffror har inte ens tio personer dött på grund av covid i Kina de senaste veckorna. Men till krematorier i Peking är det kö och feberkliniker är tungt belastade. Hör korrespondent Björn Djurberg berätta om hur han blev punktmarkerad när han åkte till ett krematorium i Peking i veckan. Det gick inte att göra några intervjuer där, men trycket på krematoriet var uppenbart med ett tjugotal bilar i kö utanför. Samtidigt strömmar många människor till stadens så kallade feberkliniker och på apotek har hyllor gapat tomma.Covid-statistiken häcklas i sociala medierI sociala medier i Kina syns en tydlig polarisering i fråga om smittspridningen med ganska hetsiga forumdebatter om hur viruset borde hanteras. Men knappast någon i Kina tror på den officiella statistiken över dödsfall. Hör om hur folk i Kina skämtar öppet om de officiella siffrorna och om hur kommunistpartiet ändå fortsätter att använda statistiken som politiskt verktyg.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin

Saudiarabien har varit en vän att räkna med för USA, men nu får Washington konkurrens från Peking som vill stärka sina relationer med Gulfstaterna. Hör om Xi:s besök i Riyadh och vad Kina vill uppnå. Eskorterad av 16 fullblodshästar kördes Xi Jinping fram till det kungliga palatset. Den kinesiske ledaren välkomnades med pompa och ståt och världen fick bevittna ett ordentligt handslag mellan Xi och den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Kina är idag den största köparen av olja från Saudiarabien och Saudiarabien välkomnar kinesiska investeringar i landet. Kina och Saudiarabien går nu mot ett allt bredare samarbete inom alltifrån infrastruktur, teknik, forskning och vapen. Länderna kritiserar inte varandra för brister i mänskliga rättigheter och Xi Jinpings besök kan även ses som en pik mot USA. Hör Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, och Hanna Sahlberg, Kinakommentator, om Kinas närvaro och intressen i Mellanöstern i allmänhet och Gulfstaterna i synnerhet. Delvis är det en balansgång för Kina i regionen. För vid sidan om banden till Saudiarabien har Kina på senare år slutit ett omfattande samarbetsavtal med Iran. Kinakorrespondent Björn Djurberg ger en uppdatering om covidläget i Kina. Smittan sprids nu av allt att döma explosionsartat i bland annat Peking.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Brady Juvier

Efter tre år med en covidpolitik som blivit internationellt ökänd öppnar Kina nu upp. Hör om kommunistpartiets snabba vändning och om svårigheterna som väntar. Vaccinationstäckningen är låg bland äldre och immuniteten likaså. Men nu svänger kommunistpartiet och skrotar världens hårdaste covidrestriktioner. Över 260 miljoner människor är över 60 år i Kina och frågan är hur partiet kommer att hantera en situation där dödligheten i covid ökar. Och vilken beredskap finns inom sjukvården?Statsmedier tonar ner virusets riskerFrån statsmedierna har retoriken förändrats och virusets farlighet tonas plötsligt ner. Kommunistpartiet måste nu jobba hårt för att fortsätta äga berättelsen om covidpolitiken. Restriktionerna har utan tvekan inneburit ett stort lidande och begränsat livet för Kinas invånare, men de berättelserna censureras i hög grad. Hör även om de selektiva hyllningarna och landssorgen efter ex-ledaren Jiang Zemins död, som vid sidan om lättade covidregler präglat Kina den gångna veckan.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin

Efter helgens protester runtom i Kina har kommunistpartiet tagit till en arsenal av verktyg för att hindra fortsatta missnöjesyttringar. Samtidigt kommer nu förändringar i nollcovidpolitiken. Studenter i Peking har bussats hem och får inte bo kvar på campus. Fysiska barrikader har satts upp längs gator och polisen har lagt ribban lågt för att frihetsberöva personer. Filmer från protesterna har fått stor spridning på nätet. Men efter helgen har partiets censurapparat slagit till med full kraft. Digital armé skyller på USAKommunistpartiet har mobiliserat en stor mängd kommentatorer som jobbar hårt i kinesiska sociala medier. De lägger stor kraft att sprida konspirationer om att det är utländska krafter som ligger bakom protesterna och man skyller på USA. Den senaste veckans protester i Kina kan även analyseras ur ett historiskt perspektiv. Det finns både intressanta skillnader och likheter med demokratirörelsen 1989. Hör också i avsnittet om helgens lokalval i Taiwan, där den konservativa sidan som beskrivs som mer Peking-vänlig gick framåt. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Malin Oud, chef för Raoul Wallenberginstitutets Stockholmskontor. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Jacob Gustavsson

I flera städer i Kina syns öppna gatuprotester mot den rådande covidpolitiken. Demonstranter hörs ropa på Xi Jinpings avgång. Hör om omfattningen, bakgrunden och vilka taktiker som används. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Maria Stillberg

Folket i Kina översköljs av partiets propaganda. Budskapen som pumpas ut ska få dem att avguda Xi Jinping. Personkulten odlas nu så intensivt att vissa börjar jämföra med Nordkorea. Kommunistpartiets budskap dominerar fullständigt informationsflödet i dagens Kina. Oavsett om du bokar en taxi i mobilen, slår på TV:n, åker tunnelbana eller går in i en hiss propagandan möter dig överallt. Det är så mycket propaganda. Det är jättesvårt att värja sig, man blir exponerad för det överallt, säger Kinakorrespondent Björn Djurberg.På senare år har innehållet tagit en delvis ny riktning. Alltmer av propagandan går ut på att hylla Xi Jinping och bygga upp myter kring hans person.Påminner om personkulten i NordkoreaI påkostade videos och TV-produktioner förmedlas budskapet att Xi Jinping är en trygg ledare som förstår människor och bryr sig om minoriteter. Vidare upprepas att Xi Jinping står upp för Kina, hanterar svårigheter och navigerar i en allt mer osäker omvärld. I det närmaste religiösa myter om Xi odlas på ett sätt som för tankarna till Nordkorea. Kinesiska oppositionella säger att vi lever numera i Västkorea. Och med det menar man ju att personkulten påminner mer och mer om den runt familjen Kim, säger Kinakommentator Hanna Sahlberg.Medverkande: Erika Staffas Edström, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joachim Persson

Handelskrig, blockader och vapenskrammel. Kan Xi Jinpings och Joe Bidens möte på Bali kyla ner konflikten mellan stormakterna? Relationerna mellan USA och Kina var sämre än på länge inför Xi Jinping och Joe Bidens möte, öga mot öga på G20-toppmötet på Bali i veckan. Indonesiens president Joko Widodo som står värd för G20-mötet varnade i en intervju med New York Times för att spänningarna mellan de båda stormakterna kan leda till öppen konflikt, till och med krig, om de inte hanteras.Till mångas lättnad ser det nu ut som att USA och Kina, i alla fall för stunden, valt att bejaka diplomatin och börjat samtala igen. Men hur ser egentligen konflikterna mellan dom ut, bakom toppmötets leenden? Axel Kronholm, ProgramledareHanna Sahlberg, KinakommentatorKristian Åström, Ekonomikommentator