Listen Now

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022. Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.Största riskfaktorn från neandertalarnaDe båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna. Problemet har ökat i takt med att alltfler deltar simlopp på öppet vatten, och i början förstod ingen vad lungproblemen berodde på.Maria Hårdstedt har Vansbrosimmet som forskningslabbLäkaren Maria Hårdstedt forskar sedan några år tillbaka om detta, med simmarna i Vansbrosimmet som sitt "forskningslabb". Med mobil utrustning finns de på plats i målområdet och undersöker alla dem som varit tvungna att bryta på grund av lungproblem.Vansbrosimmet är perfekt för att studera det här - det är Sveriges största simlopp på öppet vatten, med runt 13 000 deltagare i alla lopp - i alla åldrar. En annan fördel är att det ungefär lika många män, som kvinnor som deltar och att det är en blandning av elitsimmare och amatörer, med olika mycket simvana och erfarenhet av simning i öppet vatten. Så när de ska studera problemet får de automatiskt stora grupper att jämföra med varandra.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Josefin Persdotter forskar om hur synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir ovanligt krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket krångligare än att slänga vilken sopa som helst. Att vi ser på mens som något "smutsigt" skapar onödigt lidande för de som har mens - somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag till hur det ska bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Marie Nyman är en av dem i Sverige som har allra bäst kunskap om gmo, gensaxar, gmo-laxar och genmodifierade grödor som ska klara klimatförändringarna. Efter egen forskning om jordgubbars och smultrons genetik bytte hon labbet mot ett skrivbord på en statlig myndighet; 2007 hon blev chef för Gentekniknämnden. Gentekniknämnden är en myndighet som arbetar med att informera allmänheten om genteknik, och där forskare möter riksdagspolitiker för att de ska få ett vetenskapligt baserat kunskapsunderlag för politiska beslut.Marie Nyman har under femton års tid följt den internationella forskningen inom genteknikområdet. Den största överraskningen för henne var när Japan 2021, före både USA och Kina, godkände två genredigerade fiskar för både produktion och konsumtion. Den stora framtidsfrågan hon kommer att följa även som pensionär handlar om EU:s politik och om EU kommer att följa resten av världen med ett mindre rigoröst regelverk runt nya växtförädlingstekniker.Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show. Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj. Kimberly Nicholas visste att det var en känslig frågaHon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden. Natuschka Lee är forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för det lilla, i form av mikrober. Alltså organismer som är osynliga för blotta ögat. Inte minst har hon fokuserat på hur mikrober samverkar med pollinerare som bin, och i programmet pratar hon bland annat om den bigård som hon varit med att starta på universitetet.Reporter: Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.se Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv. Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.Tuva Novotny ville ha med forskare från börjanHon har också med forskare i filmen en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.Inga belägg för oxytocin som "date-medicin"Men att oxytocin skulle kunna fungera som någon sorts "date-medicin" för att bli mer attraktiv finns det inga vetenskapliga belägg för, säger han, trots att det marknadsförs på det sättet. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Laura Parducci älskar träd och konst. Hon är expert på urgammalt DNA från växter. Nyligen visade hennes forskargrupp att granarna i Sverige är äldre än vi trott, och växte under istiden. Nu har hon flyttat till Rom och då blir det mer forskning om antika statyer än granar. Att förstå hur växter har tacklat tidigare klimatförändring är viktigt för att förstå vad som sker idag. Laura Parducci har länge forskat om skogarnas utbredning i Sverige, och visat att granskogarna är äldre än vi trott, forskning som hon gjort vid Uppsala universitet.Laura Parducci studerar DNA på det som växer på vårt kulturarvMen sedan två år bor hon i Rom och forskar på Sapienza-universitetet, och då har forskningen delvis ändrat inriktning från granskogarnas utbredning till antika romerska statyer och vad som växer på dem. Och nu ska hon också ta prover från Colosseum.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar mot social fobi. Programmet sändes första gången i september 2021. Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna. Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-talets drogromantiska inställning till den här sortens ämnen. Att han forskar om så vitt spridda ämnen är ett sätt att hantera stress och få återhämtning, helt enkelt genom att vissa projekt kanske är lite mer lustfyllda och lekfulla, tror han.(Programmet sändes första gången 9 september 2021)Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Hon är en av Sveriges mest kända barnpsykologer och har forskat mycket om hur barn mår av att bo lika mycket hos båda föräldrarna efter en separation. Malin Bergström är barnpsykolog och docent vid Karolinska institutet. Hon berättar om hur hon tycker att synen på föräldraskapet har förändrats idag, och varför den utvecklingen kan vara oroande. Hon berättar också om kritiken efter SVT:s serie Våra barns hemliga liv, där hon var med som expert.Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Höns lever i familjegrupper som håller ihop hela livet, och de har ett rikt språk. Det är en del av det som gör att Per Jensen har valt att ägna sitt liv åt forskning om dem. Per Jensen är professor i etologi, djurs beteende, vid Linköpings universitet. Han har både moderna värphöns och de ursprungliga vildhönsen, röda djungelhöns, på forskningsanläggningen där vi träffar honom. Vad som skiljer urhönsen från de moderna raserna är en av de frågor han vill ha svar på. Och så den om varför kycklingar leker och om de kan ges ett bättre liv om de stimuleras till lek.Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete. Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade varit därnere tidigare. En tidskapsel från en sorts skepp han aldrig sett förut. Och det är historierna som vraken berättar som är det mest intressanta med hans arbete, säger han.Jim Hansson, är marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer, och han är särskilt kopplad till det nya museet Vrak som öppnade i Stockholm hösten 2021. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om det kalla, mörka och jobbiga i arbetet som han älskar. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.Nätdejting har blivit mainstream och vanligt var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

När stadsplanering utvecklades på 1800-talet var den till stora delar ett svar på den tidens sjukdomsutbrott. Folkhälsa var en viktigt del av stadsplaneringen, och pandemin har visat att vi behöver få in det perspektivet igen, säger Guy Baeten, professor i urbana studier vid Malmö universitet. Utbrott av kolera och andra sjukdomar, som smittkoppor och scharlakansfeber, gjorde att de i 1800-talets snabbt växande industristäder började bygga för att slippa sjukdomar, med mer hygienisk arkitektur och design, säger Guy Baeten.Men på senare tid har hälsa blivit en alltmer individuell fråga, om vanor och val, och smittbekämpning handlar mer om mikroorganismer än om hur vi bygger våra samhällen. Men pandemin har visat att det är viktigt att få stadsplanering och folkhälsa att sammanlänkas igen, tycker Guy Baeten. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Neil Lagali och hans forskargrupp vid Linköpings universitet fick nyligen två miljoner för att studera en av de mer okända långtidssymtomen som kan komma efter covid-19 ögonproblem. Ungefär var tionde av de som var svårt sjuka och hamnade på sjukhus har fått långvariga ögonproblem efteråt - svårt att läsa på skärm, ont i ögonen, torra ögon och så vidare. Ändå är det ett av de symtom vi nästan aldrig hör om.Men nu ska Neil Lagali, professor i oftalmologi, och hans forskargrupp försöka förstå mer av hur de här problemen uppstår och hur de ska kunna behandlas.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

(Programmet utgick den 24 februari.) Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut. Det handlar om att samla in så mycket observationer som möjligt av olika arter, via genom kamerafällor, ljudinspelare, sporprovtagare och insektsinfångare på alla kontinenter.Han får hjälp av hundratals forskare runtom i världen.Drömmen är att få svar på frågor som varit svåra att få svar på tidigare när det gäller vilka arter som finns på jorden och varför de förekommer just på vissa platser men inte på andra. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Olesya Bezsmertna och Andriy Novikov är forskare på varsitt håll i Ukraina. Båda har bestämt sig för att stanna i landet. Innan kriget började samarbetade de om en flora för allmänheten om Ukrainas vårblommor. Den kommer så klart inte ut nu, men de ägnar sig åt att skriva texter till den ibland, bara för att fly kriget en stund.Hör kriget hemifrånOlesya Bezsmertna är i Kiev och hon hör anfall och explosioner från sitt hem. Hon lagar mat åt soldater och försöker ge dem lite avbrott med leenden och vanligt småprat. Andriy Novikov är i det stabilare Lviv, och ägnar sig nu åt att försöka rädda de ovärderliga samlingarna på Naturhistoriska museet där han arbetar och forskar.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Vi sökte upp en forskare vi träffat förr, i Kiev, för att höra hur han påverkats av kriget. Det visade sig att Maksym Danchenko numera forskar i grannlandet Slovakien. Men just nu oroar han sig mest över sin gamla mamma kvar i Kiev. Han oroar sig också för sina nära forskarkolleger på labbet där han jobbade förut. Och känner sig handlingsförlamad - hur kan han hjälpa till?Maksym Danchenko studerar effekter av TjernobylMaksym Danchenko är växtforskare som studerar långtidseffekter av radioaktiviteten i Tjernobyl. Han har odlat växter i den förbjudna zonen, och nu, när Ryssland, ockuperat det området ser han viss anledning till oro. Men det är nog värre om det händer något med kärnkraftverken som är igång, tror han.Hör om en forskare som själv är i säkerhet, men så klart påverkad av kriget i hans land. Han skulle absolut inte kunna ha ett forskningssamarbete med en ryss, även om det var någon han kände och tyckte om, säger han. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut. Det handlar om att samla in så mycket observationer som möjligt av olika arter, via genom kamerafällor, ljudinspelare, sporprovtagare och insektsinfångare på alla kontinenter.Han får hjälp av hundratals forskare runtom i världen.Drömmen är att få svar på frågor som varit svåra att få svar på tidigare när det gäller vilka arter som finns på jorden och varför de förekommer just på vissa platser men inte på andra. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Att ingripa mot mobbning på arbetsplatser ökar INTE risken för att själv bli mobbad, visar en ny studie i psykologi. Men det är just en rädsla för det som får många att låta bli att göra något, enligt psykologiforskaren Michael Rosander. Däremot om man inte gör något alls mot mobbningen så ökar risken att själv bli mobbad över tre gången. Det förklarar Michael Rosander, forskare vid Linköpings universitet, med att man då gett ett indirekt godkännande till mobbningsbeteende på arbetsplatsen, och då är sannolikheten stor att det fortsätter, med nya offer. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se