Listen Now

När Joline tvångsomhändertogs togs det som en av flera orsaker upp att hon blivit sexuellt utnyttjad. Sexuella orsaker tas upp i beslut om tvångsvård för var tredje flicka, men bara var sextonde pojke som omhändertas, visar Ekots undersökning av närmare 300 LVU-domar.Även sexuella övergrepp flickor utsatts för anges bland skälen för att de ska omhändertas på grund av "eget beteende". Jag tyckte det var så jävla dåligt. Att man blivit sexuellt utnyttjad det är ingenting man kan rå för. Det är någonting som en annan person gör mot en, säger Joline, en av de som omhändertagits.Joline heter egentligen något annat.Daniel Velasco daniel.velasco@sverigesradio.se

I år fyller John 39. Många av hans vänner har dött i överdoser, så många att John slutat räkna. Ekots reporter Randi Mossige-Norheim träffar honom i lägenheten han fått av socialtjänsten. Det har varit svårt att få tag i John. Han byter nummer hela tiden. Men nu, över tio år sedan vi träffades första gången på Sergels torg i Stockholm, så ses vi igen.För första gången sedan jag lärde känna John har han en egen lägenhet, som han fått genom socialtjänsten, med golvvärme i badrummet och en liten bastu.- Den person du träffade där på Sergels torg, han som var jag, var djupt nere i missbruk, och tänkte bara på nästa dos heroin, säger John.Nu får John behandling för sitt missbruk med metadon. Det ska hålla honom borta från heroinet.John undrar hur han någonsin ska komma in i samhället, få ett jobb och betala skatt.Det här är del 13 i serien Följa John. De andra delarna i serien kan du lyssna på i Ekot granskar-podden.Randi Mossige-Norheim randi.mossige-norheim@sverigesradio.se

Det var efter att 11-åriga Bryna kommit på ett akutbesök på BUP på grund av en allvarlig självskada som hon fick antidepressiva läkemedel. Nu kritiseras kvaliteten på läkemedelsuppföljningarna. Det är allt fler barn som får antidepressiva läkemedel i Sverige, och vården ska hålla noggrann koll på medicineringen eftersom det hos deprimerade ungdomar som tar de här läkemedlen finns en viss ökad risk för till exempel självmordstankar, självskadebeteende och aggressivitet.Håkan Jarbin, som är chefläkare på BUP Halland, har varit med och utformat Läkemedelsverkets rekommendationer för hur man ska behandla barn med ångest och depression. Han understryker att sådana här läkemedel är viktiga och räddar liv. Biverkningarna kan vara svåra att upptäcka. De kan ligga rätt nära symptomen, säger Håkan Jarbin. Brynas mamma Jennie Jakobsson menar att hon inte förstod fullt ut vilka biverkningarna kunde vara: Jag tänkte ju att det var hennes mående. Jag känner ju att man lade mycket vikt på att jag skulle fixa det, säger hon. Tre specialistläkare, som gått igenom Brynas journaler för Ekots räkning, menar att BUP följt för dåligt hur läkemedlet påverkat henne.I Brynas journaler står det visserligen att hon upplevs som något stabilare, men också att hon har ångest, kan bli mycket arg, har svårt att sova och fortsätter att skada sig själv.Det går inte att se vad som är symptom på sjukdomen eller en eventuell biverkan på läkemedel säger Håkan Jarbin: Man skulle vilja veta: hur har hennes ångest, självskador, nedstämdhet, dödstankar varierat innan medicinen, och efter den lägre dosen?BUP Västerbotten har själva konstaterat att effekterna av läkemedelsbehandlingen skulle ha följts upp på annat sätt.Kerstin Eliasson är chef där. Hon vill inte svara på några frågor om det specifika fallet. I efterhand när vi har, när man tittar på ärenden så kan man ju se att vi skulle kunna gjort på ett annat sätt. Vi skulle kunna ha följt upp på ett annat sätt. Vi ska alltid sträva efter att bli bättre, säger Kerstin Eliasson, verksamhetschef på BUP Västerbotten.Hit kan du vända dig om du mår dåligtÄr det akut ring nödnumret 112.SPESMIND självmordslinjenJourhavande MedmänniskaMaria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.seVictoria Gaunitz victoria.gaunitz@sverigesradio.se

Bryna kom akut till BUP efter att hon skurit sig i ansiktet 11 gånger. Ett drygt halvår senare tar hon sitt liv. Hon har då inte fått någon annan behandlingsinsats än medicin. Ekots granskning visar en rad brister i Barn- och ungdomspsykiatrins vård av 11-åriga Bryna. Trots att hon hade ångest, självmordstankar och skadade sig själv fick hon ingen samtalsbehandling. Den enda behandlingsinsatsen från BUP var medicin. Det kändes som en quick fix, så att man ett plåster på någonting men man kollar aldrig riktigt skadan under, säger Brynas mamma Jennie Jakobsson. Jag kände ju mer och mer att att hon måste få prata med någon, för att bara medicinera och inte få berätta om hur man mår och hur man känner, för det var ju mycket hon bar på.Ekot har låtit tre specialister i barn- och ungdomspsykiatri granska Brynas journaler och de är bland annat mycket kritiska till att hon inte fick samtalsbehandling.En av dem är Håkan Jarbin, överläkare på BUP Halland: Man ska aldrig bara ge läkemedel och i synnerhet inte i denna komplexa situation med denna flicka som har gjort så allvarliga självskadande handlingar, säger han.BUP Västerbotten har själva hittat flera brister i vården av Bryna och Inspektionen för vård och omsorg är kritisk på flera punkter, bland annat för att Bryna inte fick någon samtalskontakt.Men chefen för BUP Västerbotten, Kerstin Eliasson, vill inte svara specifikt om Brynas fall eller kommentera experternas kritik: Rent generellt är det bästa är alltid att kombinera samtal med medicinering. Så är det. Jag kan bara konstatera att det har gjorts misstag, som vi har gått igenom, som vi också verkligen måste lära oss av, så att vi gör allt vi kan för att undvika att det skulle hända igen.Hit kan du vända dig om du mår dåligtÄr det akut ring nödnumret 112.SPESMIND självmordslinjenJourhavande MedmänniskaMaria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.seVictoria Gaunitz victoria.gaunitz@sverigesradio.se

Mannen som sköt 21-åringen i Nyköping var redan dömd för bland annat stölder, men hade fått vara på fri fot inför fängelsestraffet. En kväll i september 2020 promenerar 21-åringen hemåt med några vänner. Alla beskrivs av polis och åklagare som helt vanliga killar utan kopplingar till kriminalitet. Plötsligt stannar en bil intill dem. Ut kliver en beväpnad 23-årig man som börjar skjuta. 21-åringen dör av skotten.Ekots kartläggning av nära 11 000 fängelsedömda personer som påbörjade sitt straff 2019 och 2020 visar att var femte som var på fri fot före straffet, närmare 2 200 personer, har dömts av en tingsrätt för brott som de begått under tiden i frihet.Alexander Gagliano alexander.gagliano@sverigesradio.seGustav Elfving gustav.elfving@sverigesradio.seMaria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.se

Den man som försökte råna Patricia Wigh hade sex månader tidigare dömts till fängelse för ett annat rån, men inte påbörjat sitt fängelsestraff ännu. I samband med de senaste årens platsbrist i svenska fängelser har antalet personer som går fria i väntan på placering på anstalt blivit fler för varje år. Just nu är det runt 2600 personer. Per månad är det runt 500 fler än 2017, när det fanns gott om plats. Det visar Ekots genomgång.Patrica Wigh hade varit och köpt glass när hon plötsligt blev omringad av några unga killar i en gränd i Gamla stan Stockholm: Sen så var det en kille som bara tog upp en pistol som han liksom tryckte så mot min mage för han vill ju inte att någon annan skulle se den heller. Men Patricia skriker och rånarna springer från platsen. Två av de tre grips av polisen. Senare visar det sig att en av dem redan var dömd till över ett års fängelse för ett rån under vapenhot mot ett ungt par. Men fängelsestraffet hade inte påbörjats, trots att det gått nästan sex månader sedan domen vunnit laga kraft den dag han försökte råna Patricia Wigh. Det mest fruktansvärda är väl att han, att han får den friheten att förstöra människors liv, säger Patricia Wigh.Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.seGustav Elfving gustav.elfving@sverigesradio.seAlexander Gagliano alexander.gagliano@sverigesradio.se

I slutet av höstlovet 2018 kom Eva Osterman Lind hem och hittade sin son död. Senare förstod hon att Manfred i förväg hade berättat detaljerat om sina självmordsplaner för personal på BUP. Det blev inte rätt det som gjordes med honom. Det känns som att vi liksom fick inte chansen riktigt att rädda honom eftersom vi inte förstod allvaret i det här, säger hon. Eva tyckte att vården av Manfred brustit på flera sätt, men barn- och ungdomspsykiatrin såg inget fel i vården och beslutade att inte anmäla fallet till Inspektionen för vård och omsorg. När Eva anmälde den vård Manfred fått fick BUP kritik på flera punkter från Ivo. Ekots granskning visar att barn- och ungdomspsykiatrin i landet de senaste fem åren upptäckt vårdbrister och Lex Maria-anmält detta till inspektionen för vård och omsorg i samband med 22 självmord.I ytterligare fem fall, där vården själva bedömt att de inte gjort fel, hittar Ivo brister i vården efter att vårdnadshavare anmält.Ekot har varit i kontakt med anhöriga i de här fem fallen och de upplever att vården inte verkat vilja lära sig något av det som hänt. En av dem är Manfreds mamma Eva.BUP i region Uppsala uppger att de hela tiden försöker lära sig och förbättra vården. De har efter Manfreds självmord genomfört flera utbildningsinsatser för personal kring riskbedömning och självmord hos barn och unga.Hit kan du vända dig om du mår dåligtÄr det akut ring nödnumret 112.SPESMIND självmordslinjenJourhavande MedmänniskaMaria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.seVictoria Gaunitz victoria.gaunitz@sverigesradio.se

Allvarliga brister i anti-dopningsarbetet avslöjas i Radiosportens och Ekots granskning Flera olympier vittnar om tillfällen då dopningskontroller varit så bristfälliga att de hade kunnat fuska, om de velat. "Skadan av att man inte håller en idrottare under uppsikt under en dopningskontroll är potentiellt jättestor", säger skridskostjärnan Nils van der Poel.Dessutom kan ett elektroniskt system från den internationella anti-dopningsbyrån Wada utnyttjas för att förvarna elitidrottare om dopningstester. Wada har avböjt en intervju, men skriver att det finns skyddsmekanismer och att det skulle vara både svårt och arbetsintensivt att utnyttja systemet för att fuska.Emelie Rosén, Ekot emelie.rosen@sverigesradio.seAlexander Lundholm, Radiosporten alexander.lundholm@sverigesradio.se

Det saknas personal inom BUP i stora delar av landet, framförallt psykologer. En av de psykologer som arbetat inom BUP, men valt att sluta, är Diana Abelin. I nästan alla regioner i landet har man i någon mån svårigheter med att behålla och/eller rekrytera kompentent personal till Barn- och ungdomspsykiatrin, det uppger verksamheternas chefer för Ekot.Inom den regionalt drivna Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm arbetar idag runt 270 psykologer och varje år de senaste fem åren har omkring 50 slutat. Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.seVictoria Gaunitz victoria.gaunitz@sverigesradio.se

När Hedda är sexton år ställer hon sig på en bro och överväger att hoppa. Hennes mamma Anna, som tagit bilen för att leta efter sin dotter, ser henne på bron. Hedda hade mycket ångest  och självskadebeteende redan på mellanstadiet.Hon har gått på olika samtal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Upprepade gånger har hon fått vänta på insatser. Den diagnos som visar att hon har lindrig autism och lindrig adhd kom först efter mer än fyra års kontakt, och nästan ett år efter att hon själv frågat om just det. Den diagnosen har hjälpt henne att förstå och att nu sluta skada sig själv. Hon önskar att den hjälpen kommit tidigare.Ekots genomgång av anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg visar att köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin runt om i landet får stora konsekvenser för barn och unga.I anmälningarna vittnar föräldrar om hur deras barn med självskadebeteende och självmordstankar försämras och om barn som blir så kallade hemmasittare medan de väntar på stöd från BUP.Hedda och Anna heter egentligen något annat. Det är inte Hedda som syns på bilden. Du som behöver stöd kan exempelvis vända dig till de här organisationerna:  SPESMIND - självmordslinjenJourhavande medmänniskaBRIS Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.seVictoria Gaunitz victoria.gaunitz@sverigesradio.se

Telekomföretaget Ericsson hävdar i sin marknadsföring att it- och kommunikationstjänster kan bidra till att sänka de globala utsläppen med 15 procent till 2030. Ekots granskning visar den forskning som Ericsson grundar påståendet på bara tagit hänsyn till positiva effekter av it-tjänsterna. De negativa effekterna är inte med.Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se

En rad allvarliga brister i samhällets krisberedskap, som kan få livshotande konsekvenser vid nästa kris, oavsett om det handlar om en pandemi, värmebölja eller strömavbrott. Det framkommer i Ekots granskning. Men vad är det som har gjort att det blivit så här? Reportrarna Emelie Rosén och Daniel Velasco har sökt svar.Emelie Rosén emelie.rosen@sverigesradio.seDaniel Velasco daniel.velasco@sverigesradio.se

Inför förra valet sa sig Socialdemokraterna vilja förstärka hela rättskedjan. Det har man gjort, men domstolar har fått betydligt mindre resursökningar än tex polis och åklagare, visar Ekots genomgång. Samtidigt har antalet mål som hamnar i domstol ökat och flera tingsrätter har svårt att hinna med. Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.se Victoria Gaunitz victoria.gaunitz@sverigesradio.se

De kurdiska organisationer som spelat en central roll i kampen mot IS i Syrien ses av regeringen som en allierad i kampen mot terrorn. Samtidigt nekas personer som varit verksamma i dem regelmässigt svenskt medborgarskap, eftersom organisationerna, enligt Migrationsverket, begått systematiska övergrepp. Det här visar Ekots granskning. Besir Kavak besir.kavak@sverigesradio.se Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se

Redan före pandemin var det känt att Sveriges ansvarsfördelning vid en kris riskerade att vara för otydlig. Det hade också påpekats att det kunde leda till försenade åtgärder. Med pandemin kom Sveriges krisberedskap högst upp på agendan. Ekots granskande reporter Emelie Rosén har, med hjälp av ett hundratal statliga utredningar, rapporter och analyser, undersökt den princip som ligger till grund för hela Sveriges krishantering - ansvarsprincipen. Emelie Rosén emelie.rosen@sverigesradio.se

Regeringens beslut om lättnader i corona-restriktionerna i höstas, som tillät större publik på kultur- och sportevenemang, kom i otakt med smittspridningen, det visar Ekots granskning av den andra vågen. Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.se Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se

Sedan den andra vågen slog till i Sverige i höstas har nära 8000 människor dött. Till skillnad från den första vågen kom den inte som en överraskning. Frågan är om tillräckligt gjordes för att stoppa den. Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.se Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se

Hur vanligt är det är coronaviruset sprids av till synes friska individer? Det är en av de frågor som forskare bråkat om sedan epidemin bröt ut på allvar. I den frågan har till exempel Tyskland och Sverige ställt sig på varsin kant.  Än vet vi inte vem som har rätt men det kan ha stor betydelse för vilken strategi som blir mest framgångsrik i slutänden. Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se

Brist på skyddsutrustning och personal som inte vågar gå in till äldre med coronasmitta. Det framkommer när Ekot granskat ett av de äldreboenden som haft stora problem med smittan. Under coronakrisen har ett av de tydligaste budskapen varit att vi måste skydda våra äldre. Trots det har smittan tagit sig in på en lång rad av Sveriges äldreboenden. Ekots reportrar har tittat närmare på ett äldreboende för att försöka förstå vad som hänt. Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.se Adrian Sadikovic adrian.sadikovic@sverigesradio.se 

Tisdagen 14 april publicerar Dagens Nyheter ett upprop från 22 forskare och experter. Rubriken lyder Folkhälsomyndigheten har misslyckats nu måste politikerna gripa in. Debattartikeln blev med bred marginal den mest lästa på DN Debatt sedan de började mäta digital räckvidd. I texten beskrevs Folkhälsomyndighetens tjänstemän som att de inte visat prov på någon talang. Artikeln möttes också av massiv kritik siffrorna var missvisande, budskapet var alarmistiskt, forskarna som stod bakom uppropet var mer politiker än forskare. Hur var det egentligen? Reportage av Erik Hedtjärn, Emelie Rosén och Daniel Öhman.