Listen Now

Vi undrar om det finns ett cyklisthat och pratar med trafikpsykologen, yrkeschauffören och yrkescyklisten om hur det yttrar sig ute i trafiken och på nätet.

Cykling kan vara ett sätt att minska spridningen av Coronaviruset. Trots ökad cykelförsäljning och nya cyklister finns få insatser för att underlätta för cyklister på städernas gator.

Vi tar reda på när cyklarna får följa med på tågen. Från den svenska tåghistorien med cykelpollettering till dagens EU-förhandlingar om cykelplatser på alla tåg.

Cykeln kan ge rörelsefrihet till personer med olika funktionsnedsättningar. Vi möter armcyklisten som får hinder på vägen och barn med Downs syndrom som övervinner andra hinder.

Diskussionen om att ha cykelhjälm eller inte tar plats i sociala medier och på den politiska agendan. Vi undrar vad debatten handlar om och möter cykelexperter, olycksoffer och debattörer.

Barn och unga cyklar allt mindre i Sverige. Trots att det oroar föräldrar, politiker och experter görs få insatser för att vända trenden.

Cykeln kan få hjulen på arbetsmarknaden att snurra. En miljon jobb kan skapas i Europa och några av dem finns redan i Ängelholm, Varberg och Stockholm.

Stigcyklingen sätter sina spår i landskapet. Vi besöker industriorten som har blivit en turistdestination och naturreservatet där cykling skapar konflikter.

I flera rättsfall har cyklister blivit prejade eller påkörda när de har cykelpendlat eller klungtränat. Vi frågar oss om det handlar om trafikolyckor eller beräknat våld? Vi möter motionscyklisten Louise Åkerblom som väntar på en dom efter att hon blev utsatt, och en pensionerad men dedikerad polis som guidar oss genom brotten i trafiken.

Historiskt har cykeln varit ett redskap för kvinnorörelsen, och används än idag, trots att statistiken visar en jämställd cykling. Vi följer med tävlingscyklisten Susanne Ljungskog och hennes kvinnliga nätverk på ett lopp, pratar med etnologer om 1800-talets cykelkamp och träffar dödshotade Shamima Aktar som lärde sig cykla efter att hon flydde till Sverige.

Allt fler köper en elcykel och med ett statligt bidrag fördubblas försäljningen i Sverige, men varför ska elcyklar gynnas? Vi möter det äldre gotländska paret som elcyklar för klimatet och hälsan, synar regeringens elcykelpremie och intervjuar konsumentminister Per Bolund (MP). Regeringen kallar det för en klimatinvestering och oppositionen säger att det är en onödig subvention.

Har cykeln fått ett nytt genomslag i det svenska samhället eller har vissa platser blivit mer cykelvänliga än andra? I säsongens första avsnitt möter vi familjen Bergh Tillman i småstaden Flen. Hos dem lyser cykelboomen med sin frånvaro. Samtidigt trängs mängder av cyklister med bussar, bilar och gångtrafikanter i Uppsala, en stad som nyligen utnämndes till årets bästa cykelstad.

Cyklisterna - vilka är de är och hur ses de av sin omgivning? Vi möter dem på landsbygden i Småland, på cykelbanan i Stockholms innerstad och i Sydafrika. Hur en cyklist betraktas av sin omgivning skiftar över tid och från plats till plats. I sista avsnittet av Cykla i P1 träffar vi några av dem som tagit strid för cyklingen. Stella Fare som kämpade för cykelbanor på 1990-talet berättar om de starka motståndet hon mötte. ”Det var som en fars. Jag pekades ut som en galen diktator”. Familjen Forsärla som bor på den småländska landsbygden och cyklar åtta kilometer in till Tranås varje dag har blivit ’de billösa cyklisterna’ med hela bygden. Vi reser också till Sydafrika där Beverly Roode lär barn cykla. "Det är viktigt att barn kan cykla eftersom chanserna att de går kvar i skolan ökar", säger hon. 

Hur kommer sig att det ofta är tio gånger mer lönsamt att satsa på cykelbanor än motorvägar? Vi synar samhällskalkylerna och möter Johan Hellströmer som sparat många tusenlappar och timmar på att cykla istället för att köra bil. I det tredje avsnittet fördjupar vi oss i de ekonomiska kalkylerna. Trafikexpert Krister Spolander förklarar de största nyttorna av cykling ur ett samhällsperspektiv. Janette Sadik-Kahn som införde New Yorks stora cykelprogram under borgmästare Michael Bloomberg berättar att hon såg det som en ekonomisk utvecklingsstrategi. Vi besöker också Grekland där cyklingen fått ett uppsving till följd av den ekonomiska krisen.

Vardagsrörelse som cykling kan göra oss friskare, både fysiskt och psykiskt. Vi möter Sven-Erik Bäckström som tog sig ur en djup livskris med hjälp av cykeln. När stillasittandet blivit vår tids cigarett kan cykeln ge oss den nödvändiga vardagsrörelsen. ”Om alla Stockholmare som bor nära sin arbetsplats och kör bil till jobbet istället skulle cykla, skulle 80 liv kunna räddas varje år”, berättar professor Peter Schantz som forskar om vardagscyklingens påverkan på hälsan. Många barn skjutsas till skolan nu mer än aldrig tidigare. I en skola i Linköping har man satsat på cykling. Vi möter några av barnen som cyklar till skolan istället för att åka bil. Före detta polisbefälet Sven-Erik Bäckström i Umeå berättar hur han tog sig ur en djup livskris genom att cykla. ”För mig har cyklingen fungerat som ett må-gott-piller”, säger han. 

Urbaniseringen gör gatuytan till en bristvara och cykeln lyfts fram som en lösning på trängseln i städerna. Vi får följa med till Detroit, Köpenhamn och Stockholmsförorten Bredäng. ”Det är en gaturevolution som pågår. Det är ekonomiskt ohållbart att fortsätta bygga på bilsamhället” säger stadsbyggnadsforskare Alexander Ståhle. I USA pratar arkitekter och stadsplanerare numer om bilen som ett problem och cykel och kollektivtrafik som lösningen. Cykeln gör städer mer mänskliga och demokratiska eftersom cyklisten precis som fotgängaren inte sitter instängd i en plåtburk utan är närvarande och deltar i stadsrummet. Michelle Walker berättar om hur cykeleventet Slow Roll, som drar tusentals deltagare i Detroit varje vecka, förändrade hennes liv. Vi möter också Lotta och Jori Berntzon i Stockholmsförorten Bredäng. De cyklar varje morgon till förskolan, men mellan förorterna och in till stan är vägarna för farliga. Det är först när barn kan cykla på gatorna i en stad den förtjänar att kallas för cykelstad, menar Alexander Ståhle.

Sista delen av Cykla i P1 handlar om cykeln som en del av lösningen på några av framtidens stora utmaningar som ohälsa, miljöförsöring och trängseln i städerna. "Vi står inför en revolution där cykeln kommer att ersätta bilar allt mer" säger Lars Strömgren på Cykelfrämjandet. Vi besöker Cykelköket i Malmö där vem som helst får laga sin cykel eller bygga sig en ny helt gratis. It-konsulten Arvid Svensson Widén berättar varför han bytte bort ett välbetalt it-jobb för att bli cykelbud. Och så följer vi med på en cykelkurs för vuxna och provkör en velomobil.  

I tredje programmet av Cykla i P1 handlar det om att cykla för cyklingens egen skull. Om att cykla långt och länge och om vad som krävs för att orka ända fram. Vi möter långdistanscyklister på tre kontinenter. Catharina Berge var den första svensken som cyklade det 480 mil långa loppet Race Across America som sträcker sig över hela USA - från Stilla havet till Atlanten. Petter Kjellgren vill starta en resebyrå för äventyrscykling och åker till Etiopien för att cykla 100 mil på sju dagar. Även Cykla i P1:s reporter Lina E. Johansson utmanar sig själv i Vätternrundanloppet.  För att läsa mer om Petter Kjellgrens äventyrscykling gå in på: cykelutmaning.se

I andra programmet av Cykla i P1 handlar det om konflikterna i trafiken - ur cyklisternas perspektiv. Vi möter Magnus Lagher som råkade ut för en allvarlig cykelolycka och fick en hjärnskada trots att han bar hjälm och Märit Halmin som blev förföljd av polisbuss fem kvarter efter att hon cyklat mot rött. Beteendevetaren Sören Nordlund förklarar varför en del cyklister bryter mot trafikreglerna och Cykelfrämjandets vice ordförande Lars Strömgren om vad som krävs för att konflikterna mellan trafikanter skall minska.

Cykla i P1 följer cykelns historia i Sverige. Den började som unga rika mäns leksak i slutet av artonhundratalet och blev det vanligaste transportmedlet under andra världskriget. Under 60-talet hamnade cykeln i skuggan av bilen men idag genomgår den en renässans. Cykla i P1 möter de som cyklade då och de som cyklar nu. Martin Emanuel som har doktorerat om cyklingens historia i Stockholm berättar att de första cyklisterna i Sverige ofta var äventyrliga män ur den övre medelklassen som ville visa sin manlighet på höghjulingen. Cykla i P1 träffar också Gerd Persson i Knislinge i Skåne som köpte sin första cykel 1945 för att kunna ta sig till strumpfabriken där hon jobbade och för att komma ut på dans. Så blir det ett besök hos cykelreparatören Sten Nord som har följt cykelkonjunkturen från sin verkstad i Bromma.