Listen Now

Gravida kvinnor är inte en uttalad riskgrupp, men uppmanas vara försiktiga för att undvika att smittas av covid-19. Detta poddavsnitt handlar om ett nytt nationellt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I podden medverkar Karolina Lindén, forskare och barnmorska, samt Verena Sengpiel, forskare och förlossningsläkare. COPE studien: www.copestudien.se Svenskt nätverk för Nationella Kliniska Studier inom obstetrik och gynekologi, SNAKS: www.snaks.se Folkhälsomyndigheten: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/gravida/ Arbetsmiljöverket: Gravida och covid-19 på arbetsplatsen: https://www.av.se/nyheter/2020/gravida-och-covid-19-pa-arbetsplatsen--forsiktighetsprincipen-ska-rada/

Den bild som framträtt i media av den palliativa vården är på många sätt felaktig. Det framför Joakim Öhlén som är professor i omvårdnad och expert på palliativ vård i podden Akademiliv.

Uppemot tio procent av den vuxna befolkningen har IBS, Irritable Bowel Syndrome, i varierande svårighetsgrad. Professor Magnus Simrén bedriver IBS-forskning ur många olika perspektiv, och berättar om sjukdomen och de framsteg forskningen gör i podcasten Akademiliv.

De fördomar om äldre som synliggjorts under pandemin riskerar påverka äldres självbild mycket negativt under lång tid framöver. Det säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap vid Göteborgs universitet, i det senaste avsnittet av podcasten Akademiliv.

Trångboddhet och smitta hör samman, något som tycks ha glömts bort under pandemin. - Det handlar om rätten till hälsa, säger Maria Magnusson och Kristina Jakobsson, som tar fram information om hur man begränsar smittspridning när man är trångbodda.

Hör Martin Lagging, professor i klinisk virologi vid Göteborgs universitet, i ett samtal om corona och andra virus, med fokus på forskningen om tester och antikroppar.

Grundforskning och ämnesöverskridande samarbeten med veterinärvirologer kan få avgörande betydelse för forskningen om det nya coronaviruset. Tomas Bergström, professor i mikrobiologi, sätter viruset och sjukdomen covid-19 i ett större sammanhang i det senaste avsnittet av Akademiliv.

I en frys på Mikrobiologen ligger virusprovet redo – det nya Corona-viruset som ska användas i ett forskningsprojekt som söker efter ett läkemedel som kan ges till smittade. Hör virologen Kristina Nyström, docent i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin, berätta om forskningen i vår podcast.

Kan man printa broskceller så att de bildar en bit brosk som kan användas för att återbygga till exempel ett öra? Ja, det ser lovande ut, menar Lars Kölby, som är professor i plastikkirurgi vid Sahlgrenska akademin. Tillsammans med Chalmersforskare inom biomaterialvetenskap, försöker Lars printa ut kroppsegna material, som brosk, fett och hud, som kan användas inom rekonstruktiv plastikkirurgi istället för de konstgjorda material som används idag.

Kaj Blennow, professor i neurokemi, leder tillsammans med kollegan Henrik Zetterberg en av Göteborgs universitets mest framgångsrika forskargrupper. De utvecklar metoder som gör det möjligt att mäta och följa hur Alzheimers sjukdom utvecklas i den mänskliga hjärnan, vilket är viktigt för diagnostik och den utveckling av läkemedel som pågår. Hör ett samtal om forskningsmetoder, biomarkörer och jakten på boten av Alzheimers sjukdom.

Eva Angenete är professor och kirurg, specialiserad på tjocktarms- och ändtarmscancer. Hennes forskning är bred, och hon vill förbättra både behandling och livskvalitet för människor som drabbas. Bland annat forskar hon och hennes kollegor om när det är bäst för patienter att bli av med en tillfällig stomipåse efter operation, hur de som måste leva med en påse resten av sina liv upplever det, och hur ett forum på internet kan bidra till bättre livskvalitet för patienterna. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · sahlgrenska.gu.se

Under senare år har vården blivit allt duktigare på att rädda livet på barn som föds extremt förtidigt, men för barn som föds lite drygt efter halva graviditeten är det flera organ som inte hunnit utvecklas som de ska. Ann Hellström, professor och barnögonläkare, är expert på ögonsjukdomen ROP, som i värsta fall riskerar barnens syn. Tillsammans med andra forskare har hon gjort upptäckter som nu är på god väg att leda till nya behandlingar som också verkar stimulera utmognaden av andra organ som beror på att kärlen inte hunnit utvecklas som de ska, som lungsjukdomen bronkopulmonell dysplasi (BPD), och som också kan komma att användas för att förbygga hjärnblödning. Hon berättar också om en ny studie som hon och hennes kollegor ligger i startgroparna för, där de ska kartlägga hur det går för dessa extremt förtidigt födda barn när de växer upp. Programledare är Elin Lindström och Margareta Gustavsson Kubista, båda kommunikatörer på Sahlgrenska akademin, den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet.

Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi, är optimistisk inför framtiden när det gäller cancerforskningen: – Det går inte att vara annat när man tänker på den utveckling vi sett med immunterapi och målinriktad behandling, som vid första anblick verkar ha kommit kom från ingenstans. Men bakom utvecklingen finns många år av grundforskning, det måste man komma ihåg. Vi pratar om bland annat malignt melanom, en cancersjukdom som kan uppstå både på huden och i ögonen. Jonas förklarar vad immunterapi är och hur långt de moderna melanombehandlingarna egentligen har lett och om det genetiska spåret och nya kliniska prövningar som är på gång. Det blir raka svar på svåra frågor, om de cancersjukdomar som drabbar tusentals människor Sverige varje år. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · sahlgrenska.gu.se

Minnets viktigaste funktion är inte att blicka tillbaka, utan att förbereda oss för nuet och framtiden. Det är hjärnans uppgift att samla in alla dessa sinnesintryck och bevara dem. Men för att hjärnan skall må bra och kunna prestera mer, har man sett att fysisk aktivitet och även periodisk fasta har gynnsam effekt. I denna podd pratar vi med Eric Hanse, professor i neurofysiologi, och expert inom bland annat ”Hjärnans förunderliga förmåga att minnas och glömma” Vi registrerar och kommer ihåg det allra mesta vi upplever, för att sedan succesivt glömma det mesta. Varför är det så Eric? - Hjärnans förmåga att glömma har betydelse för vår och alla andra arters överlevnad. Den påverkar viktiga egenskaper som att kunna generalisera, systematisera och rationalisera. Och dessa egenskaper, i balans med vad du minns, förbereder dig för kommande händelser i livet, så att du är bättre förberedd. Men vår hjärna har också en kreativ förmåga som påverkar våra minnen och ibland uppstår falska minnen, men det är inte samma sak som medvetet ljug, berättar Eric. Så pratar vi om vad som påverkar vad vi minns och var våra minnen finns placerade i hjärnan och mycket mer. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Stroke är ett samlingsnamn för att hjärnan får en plötslig påverkan av en blödning eller en infarkt. Vi pratar med Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin och överläkare, om behandling och rehabilitering av stroke på en strokeenhet. Det är en effektiv hjälp som passar för alla typer av stroke, både blödningar och infarkter. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Gunnar C Hansson, professor i medicinsk kemi och cellbiologi, gör stora bidrag till forskningen om både tarmsjukdomen ulcerös kolit och lungsjukdomen cystisk fibros. Hans upptäckt av det supertunna och osynlig slemlager som skyddar våra tarmar från infektion och som håller våra luftvägar rena har ritat om läroböckerna i anatomi och öppnat ett helt forskningsfält. I våra tarmar finns lika många bakterier som vi har celler i kroppen. Tidigare var det den allmänna uppfattningen att människans immunsystem kunde skilja på de bakterier som är bra för oss och de som är dåliga, och att det var därför vi inte blev sjuka av bakterierna i tarmen. Försök gjorda vid Uppsala universitet pekade på att det finns ett mellanrum vid tarmens yta, och Gunnar C Hansson kunde visa att detta mellanrum är ett svårupptäckt men superviktigt slemlager, eller mucus som det också kallas. Hos människor är slemlagret ungefär en femtedels millimeter tjockt, och det skapas och underhålls systematiskt av celler i tjocktarmens yta. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Tar vi inte hand om barnen på rätt sätt finns risk att de blir tandvårdsrädda och det blir svårare att ta hand om sina tänder i framtiden. I det här avsnittet av Akademiliv undersöker vi barntandvård, tandskador och smärta tillsammans med Agneta Robertson, professor i pedodonti – barntandvård. Varför går barn till tandläkaren? Barn idag har bättre tänder än någonsin, men tandläkarn har fullt upp ändå. Förutom rutinbesök finns det tre stora skäl till att barn behöver gå till tandläkaren: • Hål i tänderna (karies) • Tandskador • Skador på tändernas emalj Tandskador? Tandskador är väldigt vanligt. Av alla 15 åringar har runt hälften någon gång fått en skada på en tand, slagit ut en tand, fått en spricka eller liknande. Vad ska du göra om du slår ut en tand? Hämta mjölken! Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Människans graviditet är annorlunda jämfört med andra däggdjur. Vi får problem både om graviditeten är för kort och om den är för lång. Tillsammans med Bo Jacobsson reder vi ut riskerna med lång och kort graviditet, vilka riskfaktorer som finns, hur forskarna studerar förlossningsmekanismer och hur generna påvekar det hela. Bo Jacobsson är professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, och verksam inom kvinnosjukvården på universitetssjukhuset. Informationssidor: www.perinatallab.se www.infpreg.se Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Lika många flickor som pojkar har ADHD – men flickornas upptäcks ofta för sent. Vi pratar med Svenny Kopp – pionjär för genusfrågor inom svensk psykiatri och expert på flickor med ADHD. Alla personer med ADHD har tre symptom: • överaktivitet, • brist på impulskontroll och • brist på uppmärksamhet. Generellt beter sig flickor och pojkar fortfarande olika – därför märks symptomen på olika sätt. I sociala sammanhang har flickor lärt sig att vara lugna, men hemma kan en flicka vara lika utåtagerande och destruktiv som en pojke. Skolan är nyckeln, där upptäcks de flesta med ADHD. Om man generaliserar kan man säga att pojkar upptäcks tidigt eftersom de stör ordningen i klassrummet och omgivningen, flickor upptäcks senare, ofta när deras skolresultat dalar eller de får problem med det sociala livet. Detta behöver vi ändra på för att ge flickorna bästa möjliga liv. Svenny Kopp är läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri och verksam vid Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Mer information om Svenny och konferencen ESSENCE hos Gillbergcentrum: www.gnc.gu.se Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Ungefär 20 procent av barnen i Sverige kan ha sjukdomen fetma eller övervikt. Förutom social stigmatisering är fetma en sjukdom som påverkar hälsan negativt resten av livet. Jovanna Dahlgren, professor i pediatrisk endokrinologi, förklarar vilka som är i riskzonen för att utveckla sjukdomen och hur samhället ska göra för att motverka den. Det handlar om att upptäcka och behandla tidigt, redan i 2-4 års åldern kan sjukdomen upptäckas. Bra förebyggande åtgärder kan bland annat vara förändringar i uppväxtmiljön, vilken mat som finns tillgänglig och samverkan mellan vård, skola och idrottsföreningar. Behöver du hjälp med barnfetma? - Kontakta patientorganisationer, till exempel Riksförbundet HOBS, www.hobs.se - Vänd dig till barn- och ungdomsmottagningar - Kontakta din vårdcentral - Den bästa hjälpen får man av ett team med en sjuksköterska, en läkare och en dietist. Coco Pops? https://www.telegraph.co.uk/news/shopping-and-consumer-news/11373080/The-10-most-sugary-breakfast-cereals.html Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se